Elinor: Från Monopol Media, det här är kapitalet med mig Elinor Ahlborn

‍

Gunnar: Och mig Gunnar Harrius

‍

Elinor: Vi ska börja med att kasta oss rätt in i en skandal. 

‍

It’s described as the largest rate rigging scandal in history. Senior management officials have resigned after Barclays bank was found to be manipulating interest rates and fined 450 billion dollars. 

‍

Elinor: Det här är i juni 2012. Då exploderar det som kallas för Liborskandalen. Det visar sig att olika banker har samarbetat med varandra, för att fiffla med en asviktig siffra, en referensränta, som heter Libor. Libor ligger då DJUPT inbäddad i det finansiella systemet och påverkar i princip ALLTING.

‍

Gunnar: Okej. Och det här är då “historiens största ränteriggningsskandal”. Alltså ännu större än alla andra ränteriggningsskandaler man känner till då från historien.

‍

Elinor: Även i helt vanliga skandalmått mätt, så är Liborskandalen en VÄLDIGT stor grej.

‍

Pehr: Det var en förfärlig skandal alltså, alla var otroligt upprörda. 

‍

Elinor: Det här är Pehr Wissén från Swedish House of Finance. En av många som slår upp tidningen den här dagen när den här skandalen rullas ut, och blir helt bestört. 

‍

Pehr: Det var ju liksom så genomruttet så man blev ju verkligen otroligt upprörd alltså. Att det bara GÅR att göra nånting sånt. 

‍

Gunnar: Alla blir helt rasande

‍

Elinor: Höga chefer får sparken, det blir rättegångar, folk åker i finkan och helt otroliga skadestånd betalas ut. 

‍

Gunnar: 450 miljarder dollar nämnde dom för en bank i klippet va! det är väldigt mycket pengar

‍

Elinor: Men – när den här skandalen rullas ut, så sitter det en grupp tjänstemän på Riksbanken, som inte är RIKTIGT lika förvånade som alla andra. För dom har då just synat just det här systemet, som Libor bygger på, i sömmarna – och upptäckt stora hål. En av dom är Johannes Forss SANNdahl.

‍

Johannes: Och sen kom då Liborskandalen som ett brev på posten där då. // Den gav ju vatten på vår kvarn så att säga.

‍

Elinor: Efter den här skandalen så är alla överens om att nåt måste göras, så det här aldrig kan hända igen. Och nu har gått över tio år sen dess – och det är fortfarande inte helt löst.

‍

Elinor: Dagens Kapitalet ska handla om fifflandet med VÄRLDENS viktigaste siffra. Skandalen som förändrade ALLT – och det stora skiftet som pågår as we speak! 

Efter det här.

‍

REKLAM

‍

Gunnar: Okej. Liborskandalen vecklades ut 2012. Några banker hade fifflat med en “referensränta” som heter Libor, som man kan kalla för världens viktigaste siffra. Det blev en jättestor skandal! Men då hade några på Riksbanken redan anat att något sånt skulle kunna hända.

‍

Elinor: Dom hade just undersökt systemet, och sett att det var skört.

‍

Gunnar: Alla blev helt bestörta efter skandalen, men nu har det gått över tio år och allt är FORTFARANDE liksom inte helt löst kring hur man ska göra med den här asviktiga siffran.

‍

Elinor: Globalt har varit lite vilda västern ända sen skandalen.  

‍

Gunnar: Okej – du jag tror vi måste ta det lite från början här.

‍

Elinor: Ja!

‍

Gunnar: Alltså först och främst  – LIBOR. Vad är det, och hur kan det vara världens viktigaste siffra?

‍

Elinor: Jomen såhär. LIBOR är alltså en referensränta. Alltså en ränta som man kan hänga upp på andra räntor på.

‍

Gunnar: Man kan referera till den alltså.

‍

Elinor: Och jäääättemycket handel världen över har refererat till just Libor. Det är en förkortning för London Interbank Offered Rate, och är ett snitt för vilka räntor man använder banker emellan.

‍

Pehr: Och vad det handlar om är - banker lånar jättemycket pengar av varandra. 

‍

Elinor: Här har vi Pehr Wissen. Han är professor i finansiell ekonomi och jobbar han på forskningscentret Swedish House of Finance.

‍

Pehr: De lånar ut och in hela tiden av varandra. Får dom för mycket pengar lånar de ut till en annan bank, har de för lite lånar de upp det från en bank. 

‍

Elinor: Och det görs väldigt många såna transaktioner, alltså korta lån, banker emellan.

‍

Pehr: Och då bestämde man sig för jättelänge sen. Jag vet inte exakt hur länge, men mer än hundra år sen. En konvention, att i London så tog man de räntesatser som bankerna lånade till varandra, från varandra, vid en viss tidpunkt på dagen. Och det kallade man för Libor.  //  Pehr: Och det var ganska praktiskt att ha. För om du skulle låna ut pengar till nån så kan du säga: “Det kostar Libor plus en halv procentenhet”. Eller så. 

‍

Elinor: Så Libor är alltså ett snitt på vilka räntor banker använt när dom lånar ut pengar till varandra. Som uppdateras varje dag.

‍

Elinor: Så man har räknat ut det genom att dag vid samma tid, så har alla banker fått ringa in till dom som publicerar Libor, och säga såhär: Om vi skulle låna ut pengar exakt just nu till en annan bank, då skulle vi ta 2,35 i ränta. Sen ringer nästa bank och säger att vi skulle ta 2,5. Direkt när dom lagt på, så ringer en tredje bank och säger 2,2. Och så vidare. 

‍

Pehr: Och det en viss tid, jag tror det var mellan klockan elva och fem över elva på dagen, som man rapporterade in det här.

‍

Elinor: Sen tar man bort det högsta och det lägsta för säkerhets skull, och så slår man ihop alla räntor och räknar ut genomsnittet. Ta da – fram träder då en gyllene siffra som kanske är, 2,4 eller nånting. 

‍

Pehr: Och det bestämde man sig för, det var Libor den dagen. Och så gick det ut i tidningarna och på liksom reuters och på alla skärmar och allting, att idag är Libor fastställt till.. tamtamtam.

‍

Elinor: Så att säga “Dagens Libor är 2,4”, det är lite som att “dagens väder är 1 grader och regn”. 

‍

Gunnar: Ett mått liksom.

‍

Elinor: Och Libor har sen kommit att användas HUR mycket som helst.

‍

Pehr: Enormt mycket. Det har alltså gjorts miljarders miljarders miljarders miljarder med Libor som referensränta brukar man kalla det.

‍

Elinor: Libor har liksom varit grunden som man baserar en MASSA olika lån och priser på. Och det är därför man kan kalla det för världens viktigaste siffra. För den finns så djupt i det finansiella systemet. Man har baserat en massa finansiella derivat på Libor till exempel. Vi behöver kanske inte gå in exakt vad det är nu, men det är liksom ett samlingsnam för priser som är knutna till andra priser på finansmarknaden, terminer och optioner till exempel. 

‍

Elinor: Men Libor har också varit grund för företagslån och ALLT möjligt.

‍

Gunnar: Okej så om jag har en rörlig bolåneränta tex, hänger den ihop med Libor?

‍

Pehr: A-arå, det gör den.

‍

Elinor: Eller – den skulle göra det om du bodde i London. Men alla länder har också haft sin egen ibor. I Sverige har vi Stibor - Stockholm Interbank Offered Rate. Danmark har Cibor.

‍

Gunnar: …Copenhagen interbank offered rate. 

‍

Elinor: Euroländerna har Euribor, och så vidare. Men just Libor sticker ut, för att den alltid har använts av både England OCH hela USA.

‍

Gunnar: Okej – det förklarar alla miljarders miljarders miljarders miljard-affärer då.

‍

Elinor: Och varför man kunnat kalla Libor för världens viktigaste siffra. 

‍

Gunnar: Just det – fram tills den här skandalen då sommaren 2012. Eller? Vad var det som hände då?

‍

Elinor: Ja när den här Liborskandalen kommer ut, så har man alltså använt Libor hur länge som helst. 

‍

Pehr: Alla utgick från att det varit välskött, och det hade varit välskött i över hundra år eller nånting. Och så hände då det här. Att några satt i maskopi, dom kom överens med varandra, att nu fixar vi till det här och så tjänar vi pengar på det. Och det gjorde dom. Och åkte dit.

‍

Gunnar: Okej – och hur gick själva det här fifflet till?

‍

Elinor: Jo alltså du minns hur man räknade ut Libor.

‍

Gunnar: Klockan elva får olika banker ringa in, och säga vilken ränta de är beredda att låna ut pengar till andra banker för exakt då. 

‍

Pehr: Och då hade man då på en del banker i London låtit handlare som sitter och köper och säljer för egen vinning

‍

Elinor: Man hade låtit DOM handlarna, också vara dom som fick bestämma vad bankens Liborunderlag skulle bli, och rapportera in det.

‍

Pehr: Och dom hade liksom ringt upp varandra och kommit överens om att idag fixar vi lite med Libor. Vi höjer den lite fast den kanske inte borde det, eller sänker den fast den inte borde det. Och så hade de då positioner som det heter, i marknaden, så dom tjänade pengar på att det blev på det sättet. 

‍

Elinor: Så alltså innan dom ringde in till Libor-administratörerna och sa “våran ränta är 2,4 idag” så hade dom först ringt eller chattat med sina motparter på andra banker. Och kommit överens om vad man skulle säga. 

‍

Gunnar: För att då manipulera Libor, det här snittet, till sin egen fördel.

‍

Pehr: Men alltså dom såg till att när räntan kanske lite överraskande gick upp – för att dom hade fifflat med den – så tjänade antingen deras bank pengar och dom fick en högre bonus, eller så hade dom en egen privat portfölj nånstans som dom inte hade berättat om. Så dom tjänade massa pengar på att det gick så.

‍

Gunnar:  Jag gissar också att det här är en sån grej bär 0.1 procentenheter hit eller dit spelar extremt stor roll

‍

E: precis

‍

G: Skurkaktigt får man ändå säga.

Pehr: Så genomruttet så man blev ju verkligen otroligt upprörd. Att det bara GÅR att göra nånting sånt. Och det blev sen rättegångar och stämningar, folk som åkte i fängelse, en enorm skandal och en enorm apparat runt allt detta. 

‍

Elinor: Dom som åker fast för det här är från bland annat Deutsche Bank, Citigroup, the Royal Bank of Scotland och Barclays bank.

‍

Gunnar: Men då undrar jag. Vad fick den här manipulationen för konsekvenser för alla andra, och MIG? Alltså om Libor nu var en siffra som är liksom djuuupt inbäddad i det finansiella blodomloppet och påverkar ALLT – även folks bolån och kanske studielån och sådär - då måste ju det här fifflet ha fuckat med allt det?

‍

Elinor: Ja, asså efter den här skandalen så var det ju massa stämningar och rättegångar och otroliga skadestånd hit och dit. 

‍

Pehr: Och några juristfirmor försökte: Kan man påstå att det här har skadat hela ekonomin liksom, att man gjorde det här?

‍

Elinor: Och dom gjorde ett tappert försök att räkna ut om det skadat hela ekonomin och i så fall hur. Men det var så himla himla komplext, vissa transaktioner tjänade man på att räntan gick upp och andra ner

‍

Pehr: Och dom fick ge upp alltså, det det gick bara inte att svara på frågan. För en del tjänade lite på det och en del förlorade lite. Men att påstå att hela systemet tjänade eller förlorade på det - det gick bara inte att leda i bevis. Åtminstone inte så en domstol kunde ta det i alla fall. 

‍

Gunnar: Okej men ändå ha kunnat räkna ut om mitt, eller nån amerikans, lån hade påverkats av det här?

‍

Elinor: Ja KANSKE - eller dom få tiondelars procentenheterna kunde man inte riktigt säga hade påverkat folks studielån så tydligt, och det var ju både upp och ner. Men det var liksom inte det man vara rasande på i första hand. 

‍

Pehr: Asså det upprörande var ju bara att dom fiflande med det för sin egen vinnings skull. Det var väldigt svårt att räkna ut hur mycket det skadade alla andra. Men det skadade ju förtroendet för det här arrangemanget. 

‍

Elinor: Och förtroende är ju A och O för en bank.

‍

Gunnar: Deras viktigaste tillgång kanske.

‍

20. Pehr 18: Om folk inte litar på banker längre, då dör bankerna. Du går inte och ger dina pengar till nån du inte litar på. Och det där gjorde att folk bara: Det är skurkar som håller på, vi kan inte hålla på med dom. 

‍

Elinor: Man ska heller inte glömma vilket år det var som det här hände.

‍

Gunnar: 2012?

‍

Elinor: PRECIS efter finanskrisen, 2008-2009. Alltså i en tid när förtroendet för hela bankväsendet redan var rejält stukat.

Pehr: Så därför var det så enormt viktigt att rensa upp och verkligen gå till botten med det  här och se till att det aldrig mer kan hända nåt sånt igen. För vem vill hålla på och skriva kontrakt i Libor om det sitter skojare och fifflar med det?

‍

Gunnar: Okej och du sa…. När den här skandalen rullades upp så satt alltså det alltså några på Riksbanken, som redan hade förutsett att det här skulle kunna komma? 

‍

Elinor: Ja. Alltså dom kände inte till skandalen innan den kom ut. 

‍

Johannes: Men den gav ju vatten på vår kvarn så att säga. Eftersom den bekräftade att referensräntor av det här slaget var sårbara.

‍

Elinor: Det här är Johannes Forss Sandahl, enhetschef på avdelningen för Finansiell stabilitet.

‍

Johannes: Det var redan 2011 som vi gjorde en rejäl djupdykning i Stibor. Och kom med rekommendationer om ganska stora förändringar som vi såg behövde göras.

‍

Elinor: Nu jobbar Johannes och hans gäng på Riksbanken med att fasa in en ny och mycket bättre referensränta. I andra länder världen över sitter folk på andra centralbanker och myndigheter och håller på med typ samma sak. Men det tagit TIO ÅR – och det finns stora hinder på vägen. Efter det här!

‍

REKLAM

‍

Gunnar: Okej - Libor är en referensränta som legat till grund för affärer till ett värde av miljarders miljarders miljarders miljarder. Framför allt i, eller när man handlat med, USA och England. Andra länder har sina egna “ibor”-räntor, vår heter Stibor. För tio år sen var det en jätteskandal när det kom ut att man fifflat med Libor. Folk slängdes i finkan och förtroendet för hela banksystemet stukades. och till min stora förvåning så var inte Riksbanken var då SÅ förvånade.

‍

Elinor: Nej – för dom hade just gjort en stor djupdykning i Stibor – och inte varit helt nöjda.

‍

Johannes: Vi tyckte att Stibor var sårbar på det sättet att den till stor del var beroende av bedömningar som bankerna gjorde själva. 

‍

Elinor: Här är Johannes Forss Sandahl på Riksbanken.

‍

Johannes: Och därför gjorde vi en fördjupad granskning. Sen har vi aldrig sett tecken på manipulation av Stibor men vi såg anledningar till att göra granskningen så att säga. 

‍

Gunnar: Okej och vad var det dom hade reagerat på då?

‍

Elinor: Dom hade sett problem i det här systemet med att bankerna själva fick bara säga vilken ränta dom ville ERBJUDA till andra banker. 

‍

Elinor: Alltså den här akronymen “ibor” står ju för interbank OFFERED rate. Så när alla banker ringde in och sa såhär: Just nu skulle kunna erbjuda en annan bank att låna av oss för 2,4. Då GÅR det ju att ljuga.

‍

Gunnar: Det gick jättebra uppenbarligen. 

‍

Elinor: Så det Riksbanken vill ha istället, tillsammans med många andra centralbanker och tillsynsmyndigheter världen över – det är en referensränta som baseras på FAKTISKA transaktioner istället.

‍

Johannes: Vi tycker att fullt ut transaktionbaserade är dom mest robusta referensräntor man kan ha.

‍

Elinor: Och en sån referensränta finns. Den heter SWESTR. Och det finns en EU-variant som heter ESTR och en amerikansk motsvarighet som heter SOFR. Alla dom här föddes några år efter Libor-skandalen. 

‍

Johannes: Men det är klart, på handläggarnivå 2012 hade vi idéer om att det vore bra med en sån overnightränta som SWESTR sen blev. Men det var ändå lite före sin tid om man säger så. 

‍

Elinor: Overnight betyder alltså korta räntor vilket är liksom i huvudsak det vi pratar om här.

‍

Gunnar: Okej men så Johannes och hans gäng på Riksbanken var tidigt ute då.

‍

Elinor: Ja! Dom hade idén. Men sen fick man vänta in resten av världen innan man lanserade Swestr. Och grejen är att nu har det gått över tio år sen Libor-skandalen – dom här transaktionsbaserade räntorna FINNS – men många används inte.

‍

Gunnar: Nähä!

‍

Elinor: Eller Libor är typ död sen skandalen, och den är i princip ersatt med SOFR – alltså deras helt transaktionsbaserade ränta. Men till exempel euroländerna och Sverige håller fortfarande fast vid sina ibor-räntor.

‍

Gunnar: Varför det?

‍

Elinor: Framför allt på grund av: allmän tröghet. I alla fall enligt Peter Danielsson, som jobbar som senior managing director på Nasdaq.

‍

Peter: Varför ändra nånting som fungerar? Det är mer vanans makt som ligger i det här. If it ain’t broke, why fix it? 

‍

Gunnar: Okej så slapphet är den främsta anledningen. Men Stibor är väl lite broke, enligt Riksbanken?

‍

Elinor: Nja alltså man har ju undersökt Stibor väldigt noggrant och inte hittat nåt fuffens med den. Det har också kommit till massa nya regler efter skandalen, som gör att den idag baseras på en mix av faktiska transaktioner och uppskattningar eller erbjudanden. 

‍

Gunnar: Okej så efter Libor-skandalen har man fått en bättre Stibor. 

‍

Elinor: Men sen är det också så ofattbart mycket MECK, både praktiskt och juridiskt, med att byta ut Stibor och Euribor till Swestr och Estr. Alltså dels så har man ju massa askomplicerade kontrakt som kanske löper över kanske 10 eller 20 år, som är baserade på dom gamla ibor-räntorna.

‍

Gunnar: Juridisk mardröm att försöka göra om alla dom.

‍

Elinor: Eller hur, eller alltså det går liksom inte. 

‍

Peter: Och sedan kommer det ju krävas en del asså anpassningar, i datasystem och bankernas interna system och sånt och jag tror inte de är jättemoderna.

‍

Gunnar: Så man har för gamla datorer.

‍

Elinor: Alltså tänk it-support-mardrömmen i euroländerna. Som alla har helt olika bankdatasystem. Att man skulle försöka säga till alla slovenska, grekiska, finska och italienska banker att alla dom plötsligt ska byta ut en grundbult i sina system. TROTS att den här grundbulten egentligen fortfarande funkar.

‍

Gunnar: man får ju alltid en chock när man råkar få en skymt av en dator på ett bankkontor och märker att de kör typ windows 98 :(

‍

Elinor: Och så länge EU fortfarande använder Euribor så lär Sverige ha kvar Stibor för det hänger liksom ihop.

‍

Gunnar: Men Riksbanken vill ändå att att vi går över till Swestr? 

‍

Elinor: Ja, det vill dom verkligen. Och dom gör vad dom kan. För dom har ju i uppgift att hålla det finansiella systemet stabilt. Därför tycker dom den robusta Swestr, som dom alltså själva ligger bakom, är mycket bättre än fortfarande mer sårbara Stibor. Dom har just avslutat en officiellt Swestr-testperiod där dom landade i att Swestr är toppen.

‍

Gunnar: Dom tycker deras egen uppfinning är kanon.

‍

Elinor: Men grejen är att Riksbanken kan inte bestämma här. Det är bankerna själva som bestämmer vilken referensränta som dom vill skriva sina kontrakt i. 

‍

Elinor: Och sen är Finansinspektionen tillsynsmyndigheten i dom här sammanhangen, och dom tycker än så länge att Stibor är okej även om dom tycker Swestr är lite bättre. 

‍

Gunnar: Så det Riksbanken kan göra här är MAX att liksom “rekommendera starkt”.  

‍

Elinor: Ja precis, dom kan bara säga såhär: HALLÅ, kan ni snälla använda SWESTR. Kolla här vilken bra referensränta vi har här. 

‍

Gunnar: Medans bankerna då fortsätter med stibor som dom alltid gjort då för it aint broke, why fix it. 

‍

Elinor: Men så nu gör Riksbanken verkligen ALLT dom kan. Dvs dom publicerar olika texter på sin hemsida. Och sen har också startat ett forum.

‍

Johannes: För att så att säga driva på så gott vi kan i den riktning vi ser är bäst.

‍

Elinor: Så då får alltså alla inblandade parter komma och hälsa på hos Riksbanken. Och sen sätter dom sig ner och pratar om Swestr.

‍

Johannes: Ja vi ses fysiskt här ibland och ibland ses vi digitalt.

‍

Gunnar: Mysigt!

‍

Elinor: Ja! Men enligt Peter Danielsson på Nasdaq så skulle det krävas mycket hårdare tag, om man på riktigt skulle tvinga alla att gå från Stibor till Swestr. Och för det krävs befogenheter som Riksbanken inte har. Det är Finansinspektionen som skulle kunna säga att nu får det vara nog med Stibor, och ta bort sin OK-stämpel från den. Då skulle den bli liksom förbjuden och försvinna.

‍

Peter: Det kommer förmodligen inte ta riktigt fart i Swestr förrän den dagen man säger att man kommer avskaffa Stibor. Men det är ju först när man säger att det inte kommer finnas längre, då måste branschen anpassa sig, och då kommer den stora rörelsen.

‍

Elinor: Men för att det ska hända, så krävs nog att EU går först då, och hänger på USA och resten av världen. 

‍

Peter: Efter sommaren kommer vi inte ha dollar-libor längre så där går det väldigt snabbt. Då är det bara Europaområdet och Norden som ligger kvar i dom hära.

‍

Elinor: Och enligt Pehr Wissén på Swedish House of finance, så hänger hela det här skiftet från Stibor till Swestr, ihop med ett större skifte i hela bankbranschen. En övergång från skurkaktighet till högre moral kan man säga. Som sattes igång av finanskrisen. 

‍

Pehr: Jamen det var nog så att här och var så var det ganska dålig moral i branschen under den här perioden. Finanskrisen uppstod ju delvis för att man hade gjort konstiga boleånetransaktioner i USa man hade lånat ut till konstiga räntor och sådär // Och den här skandalen var nog en produkt av den giriga och tyvärr väldigt omoraliska stämningen och miljön som hade uppstått. 

‍

Elinor: Så enligt honom kan man alltså se övergången från Stibor till Swestr som ett eko av en större moralisk upprensning som man gjorde efter finanskrisen. Där man också såg över bankbonusar till exempel 

‍

Pehr: Många tog bort bonusar helt och man skrev om anställningskontrakt och tryckte på här handlar det om att gå kundens ärenden och vara ärlig och schyst och blablabla, verkligen trycka på den typen av kvaliteter.

‍

Gunnar: Fattar. Men som det är idag då, nu så finns BÅDE Stibor och Swestr. Och Riksbanken kämpar på med att promota Swestr med dom verktyg dom har – kommunikation och fika. 

‍

Elinor: Ja eftersom det snart är jul tog jag mig friheten att sammanfatta Riksbankens ståndpunkt såhär: Nu får det vara slut på swestr-protester, för våra Swestr-tester visar att Swestr är bäster. Vi kanske ska ha lite vildare swestr-fester för våra banksektorgäster, eller göra ännu större Swestr-gester som befäster att swestr är näster.

‍