Claes: Det finns ju en tyst överenskommelse mellan bankerna att vi ska inte gå in och sänka priserna för att vinna varandras kunder.

‍

Elinor: Från Monopol Media, det här är Kapitalet. Med mig Elinor Ahlborn.

‍

Gunnar: Och mig Gunnar Harrius.

‍

Elinor: Och allra först - Claes Hemberg. Vi ska återkomma till honom jättesnart. Men först.

‍

Elisabeth Svantesson: Hej och välkomna hit…

‍

Elinor: Hej och välkomna från vår finansminister, Elisabeth Svantesson. Det här är från en presskonferens som hon höll den 31 oktober i år.

‍

Elisabeth Svantesson: Om man ska sammanfatta läget i ekonomin så kan man ju säga att det är en dyster bild som vi ser. Vi går inte bara bokstavligt talat mot vinter, utan även svensk ekonomi går mot en rätt BISTER vinter.

‍

Gunnar: Ja det är deppiga tider.

‍

Elinor: Men samtidigt som hon höll den här presskonferensen, så var det fest på alla banker i Sverige. INTE bokstavligt talat, vad jag vet, men höstens kvartalsrapporter hade just släppts – med stora rubriker om rekordvinster. 

‍

Elinor: Under tredje kvartalet 2022 –  alltså juli, augusti och september — så hade Handelsbanken gjort ett rörelseresultat på 7,3 miljarder. SEB på 9,1 miljarder. Swedbank: 7,1 miljarder. Och Nordea landade runt 14,9 miljarder kronor. Eller dom redovisar i euro så det blir svårt att säga i exakta kronor.

‍

Gunnar: Hur som helst väldigt stora vinster, för alla fyra svenska storbanker.

‍

Elinor: “All-time-high”, som Handelsbankens vd Carina Åkerström formulerade det i deras rapport. Det går alltså ännu bättre för alla banker, än vad alla hade trott!

‍

Gunnar: Kul för dom! Men det här är alltså samtidigt som resten av ekonomin är på väg mot “bister vinter”. 

‍

Elinor: Ja! Det som menas bokstavligt med det, är ju bland annat att inflationen är jättehög, vilket gjort att Riksbanken höjt styrräntan för att stävja den. Vilket i sin tur gör att många nu betalar mer än någonsin i ränta på sina bolån – till just bankerna. 

‍

Elinor: Så dom här all time high-vinsterna, har ju fått många att höja ögonbrynen. Och känna sig… uppretade. 

‍

Gunnar: Ja det kan ju kännas orättvist helt enkelt.

‍

Elinor: Ja - Claes Hemberg tycker det till exempel. Han har jobbat med ekonomi i 30 år, bland annat som bankekonom, och nu håller han på med styrelsejobb och gör analyser och coachar vd:ar och sådär.

‍

Claes: Oberoende ekonom kallar jag mig för det känns ju bra

‍

Elinor: När han tittar på dom här stora bankvinsterna, känner han sig jätteorolig.

‍

Claes: Det här är ju stora pengar för svenska folket och någonting vi bär med oss många årtionden framöver, så det hjälper ju inte att säga “aa det löser sig”. Det är akut att göra någonting nu. För konsumenterna ger ju bort pengar idag. Ger ju bort liksom barnens julklappar till bankdirektörerna, och det kan ju inte vara rätt.

‍

Elinor: Dagens Kapitalet ska handla om HUR och VARFÖR svenska banker tjänar SÅ mycket pengar just nu. OCH om ifall den svenska bankmarknaden helt enkelt är ur funktion? Efter det här!

‍

REKLAM

‍

Gunnar: Okej. Ekonomin i Sverige är på väg neråt. Vår finansminister ser en bister vinter i sikte. Men för bankerna i Sverige, så går det KANON. Varför det?

‍

Elinor: Ja, det korta svaret är att bankerna har hamnat i en sorts extremt lyckosam position – precis nu. 

‍

Elinor: Men för att förstå hur det gått till, ska vi faktiskt börja med att tänka lite på VAD en bank ÄR. Så låt mig presentera en expert på det.

‍

Bo. Ja, mitt namn är Bo Becker, jag är professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan.

‍

Gunnar: En som tänkt väldigt mycket på vad en bank är. 

Bo: Om man ska kalla nånting en bank så ska dom väl ta inlåning, dvs ha konton. Och så använder banken dom pengarna för att ge lån och dom lånen är normalt sett långsiktiga.  

‍

Elinor: Man kan också se det som att banker köper och säljer varan pengar. Alltså varje gång du sätter in pengar på banken, så säljer du pengar till banken. Och när du tar ett lån, så köper du pengar av banken. Och för att banken ska gå med vinst, så måste de köpa in pengar billigare än de sen säljer dom för.

‍

Gunnar: Just det, precis som en järnhandlare eller nåt.

‍

Elinor: Och att bankerna kan köpa pengar billigare än de säljer dem för, beror ju på att du kan ta ut alla pengar dina pengar från banken när som helst. Men att banken inte kan kräva att få tillbaka alla sina pengar av dig när som helst. Så därför är priset på pengarna som banken köper av dig – alltså räntan du får på ditt sparkonto – alltid lägre än priset eller räntan på pengarna som banken ger till dig, när du tar ett bolån till exempel. Eller med andra ord: 

‍

Bo: Man tar in pengar med kort löptid och sen lånar man ut med lång löptid. Det är jätteviktigt för det finansiella systemet, och det leder ju också till vinster för dom. Och det är på något vis kärnan i att vara en bank. 

‍

Gunnar: Den här beskrivningen av vad en bank fyller för funktion i ett samhälle var ju den som Diamond och Dybvig fick nobelpriset i ekonomi för här nu.

‍

Elinor: Precis. Sen gör ju en bank idag också en MASSA annat som dom tjänar pengar på.

‍

Bo: De säljer fonder, de växlar valutor, de hanterar betalningar åt företag. En mängd saker som också genererar intäkter.

‍

Gunnar: Just det. Men så kärnan i att vara en bank är helt enkelt att man köper pengar billigt med kort löptid, och säljer dem dyrt med lång löptid.

‍

Elinor: Det är också den kärnan som gör att bankerna tjänat så mycket pengar just nu – det har gått jättebra att köpa billigt och sälja dyrt helt enkelt.

‍

Gunnar: Okej. Och VARFÖR har det gjort det?

‍

Elinor: Det beror på en kombination av två grejer, enligt Bo Becker. Två grejer råkar vara lite av ett lycklig sammanträffande kan man säga. Just för bankerna – just nu.

‍

Elinor: Nummer ett är att konjunkturen JUST PRECIS NU faktiskt är - HÖG. 

‍

Gunnar: Va! Nej det är väl dåliga tider!

‍

Elinor: Nä egentligen så är vi bara på väg dit, vi står väl på branten. Men just precis nu, och kanske ännu mer det här tredje kvartalet juli, augusti och september, så ÄR det fortfarande goda tider. Och det syns i bankers rapporter.

‍

Bo: Banker är en cyklisk verksamhet. De tjänar pengar i högkonjunktur och förlorar pengar i lågkonjunktur. Och konjunkturen är fortfarande stark i Sverige. 

‍

Elinor: Alltså tillväxten är faktiskt fortfarande bra…

‍

Bo: arbetslösheten är den lägsta på många år,

‍

Elinor: Du och jag kan fortfarande betala för våra bolån…

‍

Bo: Företag tjänar pengar. Då blir det få kreditförluster som realiseras, och då tjänar dom pengar. 

‍

Elinor: Men alltså precis som du är inne på, så håller den på att svänga neråt. Men man kan man ÄN så länge ta upp en bankrapport, titta på dom stora vinsterna och tänka “aha, högkonjunktur!”

‍

Gunnar: Just det - men sen i en lågkonjunktur kan inte folk ta stora lån och betala för dom, och då förlorar bankerna pengar.

‍

Elinor: Men det tar liksom ett tag. 

‍

Bo: Säg att när vi haft ett par kvartal med dålig tillväxt, och kanske till och med krympande ekonomi, då kommer kreditförlusterna börja synas i bankernas resultaträkning. Så det är lite eftersläpning och lågkonjunkturen har ju inte ens börjat så att säga. 

‍

Gunnar: Okej så eftersom högkonjunkturen exakt just nu drar en sista suck typ, vad det verkar, så tjänar bankerna fortfarande mycket pengar. För att de liksom alltid gör det i högkonjunktur.

‍

Elinor: Precis – för både företag och människor har stora lån, som dom kan betala för. Kul för bankerna. Men sen har det också varit EXTRA kul just i år på grund av den andra grejen.

‍

Bo: Nummer två, inflationen har ju gjort att räntorna har gått upp över huvud taget, i Sverige och andra ställen, och det har gjort att räntenettot har expanderat för banken på många ställen.

Elinor: Att “räntenettot har expanderat” betyder helt enkelt att skillnaden på vad banken tjänar på att sälja pengar, och förlorar på att köpa pengar, har vuxit. Eller med andra ord, skillnaden på vad jag får i ränta på mitt sparkonto och vad jag betalar i ränta på mitt bolån, har blivit större.

‍

Gunnar: Alltså, att bolånteräntorna har höjts mycket mer än räntorna på sparkonton och lönekonton. Det ger mer pengar till bankerna.

‍

Elinor: Nu det här tredje kvartalet i år så hade till exempel Swedbank då ett rörelseresultat på 7,1 miljarder – och deras räntenetto var på 8,36 miljarder kronor.

‍

Gunnar: Mycket.

‍

Elinor: Och att bolåneräntorna har gått upp, beror ju på att Riksbanken har höjt styrräntan. För att bekämpa inflationen. På fem månader har styrräntan gått från ingenting alls, till 1,75.

‍

Bo: Vi har varit i den här nollräntevärlden och det har varit negativt för bankernas lönsamhet och det är borta nu.

‍

Elinor: Eftersom styrräntan gått upp, har alla andra räntor hängt på. Eftersom Riksbanken är bankernas bank, så betalar bankerna högre ränta till Riksbanken.

‍

Gunnar: Och jag betalar ännu mer för mitt bolån till banken.

‍

Elinor: Men bankernas inlåningsränta, alltså det dom lånar av dig som, som har du på ditt sparkonto - den räntan har sackat efter och det är liksom huvudförklaringen till dom här vinsterna från sensommar, tidig höst i år.

‍

Elinor: Och grejen är att läget just nu, är ju unikt. Och på ett sätt rätt unikt bra för bankerna. För i “vanliga” fall eller vad man ska säga, så brukar ju hög konjunktur hänga ihop med hög inflation, och låg konjunktur med låg inflation.  

‍

Gunnar: I “vanliga” fall brukar man ju då sänka räntan för att elda på ekonomin, för att mildra lågkonjunkturen. 

‍

Elinor: Men nu går inte det, eftersom inflationen är så hög. Till stor del väl orsakad av en energikris och utbudsstörningar som Riksbanken inte rår på. Så för bankernas del – just nu – har dom BÅDE höga räntor samtidigt som det är högkonjunktur. 

‍

Gunnar: En unik fest! 

‍

Elinor: All time high.

‍

Gunnar: Okej om vi ska sammanfatta lite. Bankerna går bra av två anledningar enligt Bo Becker. Ett, för att det fortfarande faktiskt är högkonjunktur. TVÅ, för att bankerna samtidigt tjänar mycket mer utlånade pengar än de gjorde innan, eftersom styrräntan har höjts för att bekämpa inflationen. Vilket gör att dom tjänar massa pengar på lån.

‍

Elinor: Ja.

‍

Gunnar: Men då undrar jag en grej. Det är ju inte BARA min bank som tjänar på mitt bolån. Alltså bankerna ger ju ut bostadsobligationer som ett sätt att sprida sin risk, och då delar dom med sig av vinsten på det.

‍

Elinor: Precis. 

‍

Gunnar: Ska vi dra hur en bostadsobligation funkar till att börja med.

‍

Elinor: Ja banken ger dig en miljon så du kan köpa en lägenhet. Och så får du betala vi säger 2 procent ränta i tio år. Sen tar banken ihop ditt lån, och slår ihop med vi säger 999 andra personers lån. Sen lägger man alla dom tusen lånen i ett paket – och sen lånar BANKEN 1000 miljoner från kanske ett belgiskt pensionbolag och ger vidare det här paketet. Efter det delar banken och pensionbolaget på den räntan som du betalar. Så dom kanske får 1 procent var av dina två procent. 

‍

Gunnar: Just det. Och då undrar ju jag. När min ränta nu gått upp. Vi säger från 2 procent till 6. Blir pensionsbolaget också mycket rikare då?

‍

Elinor: Nej – och det är en till pusselbit till varför det gått så bra för bankerna kan man säga. I stora slängar kan man säga att det här belgiska pensionsbolaget får TYP lika mycket nu.

‍

Bo: Bolån och bostadsobligationer hänger inte ihop så himla mycket prismässigt. 

‍

Gunnar: Vänta - så priset som jag betalar för att låna pengar till min bostad - och priset som bankerna får för att i sin tur låna pengar med min bostad som säkerhet… de hänger inte ihop??

‍

Elinor: Nej precis, och det beror bland annat på att bostadsobligationer anses vara så säkra. Alltså att banken tar hela risken för om du plötsligt inte skulle kunna betala. Så priset du får av banken för att låna pengar är knuten till risken att DU inte ska kunna betala. men priset som banken får är knuten till risken att BANKEN inte ska kunna betala. Bostadsobligationer är backade av HELA bankens återbetalningsförmåga.

‍

Bo: En bostadsobligation är ett löfte från en bank att betala tillbaka. Om banken inte kan är den dessutom säkrad med en massa bolån som banken har gjort. Den där poolen av bolån den uppdateras hela tiden. Så om något bolån inte betalas tillbaka och blir en dålig kredit, då tar banken bort det ur poolen och stoppar ner ett annat lån.

Gunnar: Okej - så att priset på bolån och bostadsobligation inte hänger ihop, det betyder också att av min sexprocentsränta som vi hittade på här, så går liksom fortfarande bara 1 procent till dom som har obligationen – men banken får plötsligt 5 procent. 

‍

Elinor: MEN. Allt det här är KANSKE bara en ganska kort och lyckosam period för bankerna. Som hänger ihop med att vi just nu är precis på gränsen, innan konjunkturen svänger.

‍

Gunnar: Innan styrräntehöjningen haft sin effekt.

‍

Elinor: När Riksbanken lyckats eller vad man ska säga, alltså när dom väl har skapat en lågkonjunktur eller i alla fall kylt av ekonomin för att få ner inflationen. Då kommer kanske folk och företag inte kunna betala sina lån. Speciellt om energipriserna fortsätter vara såhär höga, vilket ju också är en del till varför problemen startade från första början. Och DET tjänar ju inte banker på.

‍

Bo: I en djup lågkonjunktur blir det alltid betydande kreditförluster. 

‍

Elinor: Men just svenska BOlån är traditionellt sett säkra. Det är liksom det sista vi slutar betala.

‍

Bo: Det finns liksom inget sätt att komma undan sitt bolån. // Så traditionellt sett är det ju inte så vanligt att ha kreditförluster på bostadslån över huvud taget. Men om räntorna fortsätter gå upp, om fastighetspriserna sjunker, så såklart finns det ju nåt scenario där hushåll helt enkelt inte kan betala. Och då blir det ju kreditförluster på ett eller annat sätt, så det är ju möjligt. 

‍

Elinor: Men Bo Becker tror att det är företag som kommer orsaka kreditförluster för bankerna först.

Bo: Nån som har höga energikostnader och drabbas mycket av räntehöjningar kommer få problem med sina lån. Kanske ett fastighetsbolag? 

‍

Gunnar: Okej man kan ju också se det här som att bankerna tar – kanske FÖR – mycket betalt för alla bolån, för att finansiera dåliga lån till företag.

‍

Elinor: Kanske. 

‍

Gunnar: Men helt enkelt så tjänar banker mindre när det är lågkonjunktur för att dom är en cyklisk verksamhet. När ekonomin går dåligt så drabbas dom av kreditförluster. Men inflationen och räntorna BRUKAR också vara lägre då, men så är det inte nu.

‍

Bo: Så det är det är därför alla makroekonomiska samband är så krångliga. För att räntan går ju upp därför att inflationen är på väg upp. Och är inflationen på väg upp - aa det kan va, dåliga nyheter för ekonomin i allmänhet, och därmed också för bankerna. 

‍

Gunnar: Okej. Men du, Alltså trots allt det här – dom här gynnsamma faktorerna för bankerna, som i och för sig kanske går över om det blir lågkonjunktur. Trots dom, så är det ju ändå många som undrat om bankerna ändå BORDE göra SÅÅÅ höga vinster som dom gjort nu. 

‍

Elinor: Ja. Alltså höjningen av styrräntan är ju liksom samma för alla. Men bankernas egna räntor, till dig och mig – de sätts ju helt individuellt och lite mer hej vilt. Baserat på marknaden och kreditrisk och sånt.

‍

Gunnar: Eller hur bra jag är på att förhandla typ. 

‍

Elinor: Det är såklart fritt att sätta vilka räntor man vill. Det är liksom ingen lag på ens att en bank ska höja bolåneräntan när styrräntan går upp. De skulle kunna lägga räntan som du får på bara lite högre nivå än den de får på bostadsobligationsmarknaden, och tjäna mindre pengar. Det är bara marknadslogik som styr. Så dom här stora vinsterna går ju ändå att diskutera. Vilket till exempel Claes Hemberg gärna gör.

‍

Claes: När Riksbanken höjer räntan så ger man bankerna mer muskler att tjäna mer pengar. Så att det är ju inte bankerna som gör ett bättre jobb, det är inte direktörerna som ska ha bonus, det är banne mig Stefan Ingves som ska ha bankbonus om det är nån. Men jag tycker det kan man undvika, dom tjänar så mycket pengar ändå.

‍

Gunnar: Okej - Claes Hemberg vet var han står.

‍

Elinor: Och alltså, även många andra till exempel Bo Becker, har ställt sig den frågan.

‍

Bo: Är bankerna för lönsamma just nu? Är det för lönsamt att ge ut bostadslån? Där vet jag inte om det hänt så mycket jämfört med ett halvår sen. Det är normalt att dom tjänar mer pengar just nu. Därmed inte sagt att deras lönsamhet strukturellt är för hög. Så kan det mycket väl vara. Och då skulle jag främst ställa frågor om konkurrensen.

‍

Elinor: Är konkurrensen mellan svenska banker UR LED?! Efter det här.

‍

REKLAM

‍

Gunnar: Okej - de svenska storbankerna har gjort megavinster i år. Rapporterna för tredje kvartalet – alltså juli, augusti och september - slog rekord. Det kan man förklara med att vi just nu faktiskt har både högkonjunktur, och höga räntor. Men man kan också fråga sig om vinsterna ändå är kanske VÄL höga, strukturellt – och hur väl konkurrensen funkar mellan svenska banker. 

‍

Elinor: Bo Becker till exempel har frågat sig det.

‍

Bo: Det finns ju tex inte så mycket reklam, man möts inte av så mycket reklam för att flytta bank till exempel, så det kanske är nåt som inte riktigt fungerar. 

‍

Elinor: För såhär. Bankerna har ju framför allt tjänat på att “räntenettot har expanderat”.

‍

Gunnar: Med andra ord, att räntorna på till exempel bolån har gått upp, men att räntorna på spar- och lönekonton inte hängt med och fortfarande varit väldigt låga.

‍

Elinor: Eller som Claes Hemberg uttrycker det.  

‍

Claes: Så man betalar alltså ingenting för att ta in pengar på banken, men det kostar väldigt mycket för att ta ut pengar från banken, som bolån.

‍

Elinor: Idag har alla svenska hushåll tillsammans över 5 000 miljarder kronor i banklån. 

‍

Gunnar: 5 biljoner kronor. Stor skillnad då om man höjer räntan bara pyttelite.

‍

Claes: Man tjänar idag nånstans 150 miljarder per år. Det är en miljard varannan dag. Bara på våra kära konsumenter. 

‍

Gunnar: Okej men också jag menar, vi har ju en marknadsekonomi. På ett sätt är det väl bankernas uppgift att tjäna så mycket pengar som möjligt. 

‍

Elinor: Ja och dom måste väl gå med NÅN vinst - som det ser ut nu, annars skulle vi ju behöva rita om hela samhällssystemet i grunden.

‍

Elinor: Men till exempel Claes Hemberg, tycker ju att bankerna gör FÖR stora vinster. Och att det drabbar svenska folket – som dessutom är fattigt nu i och med inflationen. 

‍

Claes Just bolån är en jättestor utgift i livet. Var fjärde krona vi tjänar, en av fyra - jag viftar här om ni inte ser det, en av fyra fingrar går till bolån. Det är jättemycket pengar. Det är dubbelt så mycket som vi lägger på mat till exempel, eller kläder.

‍

Elinor: Och konkurrensen på bankmarknaden verkar inte funka så bra. 

‍

Elinor: För om vi nu säger att du hade haft JÄTTEBRA konkurrens. Då hade alla banker slagits om ditt bolån. Alltså om vi säger nu att du har bolåneränta på SEX procent på SEB. Hade Handelsbanken sänkt sin ränta till fem procent för att vinna över dig som kund. Och då hade Nordea sagt nej, Gunnar kom till oss, du får fyra här. Och så vidare. ner till nån sorts gräns när där dom måste väga det mot sin egen vinst och sådär.

‍

Gunnar: Jag hade i alla fall översköljts av riktad reklam med låga bolåneräntor och-eller höga sparkontoräntor.

‍

Elinor: Och riktigt så är det ju inte idag. Alltså både Bo Becker och Claes Hemberg och många andra tycker konkurrensen mellan storbankerna verkar funka SÅDÄR. 

‍

Gunnar: Vilket skulle kunna vara en till förklaring till att de gör så stora vinster.

‍

Elinor: Och för det skulle kunna lägga skulden på tre olika parter, kan man säga. Dels dig och mig, dels myndigheter, och dels bankerna själva.

‍

Gunnar: Okej - om vi börjar med oss själva då. På vilket sätt är det VÅRT fel.

‍

Elinor: Vi är helt enkelt för slappa. Alltså svenskar är sjukt dåliga på att byta bank. SEB:s VD Johan Torgeby sa till och med i en intervju, just när det var en stor grej om dom här jättevinsterna i nu i höst, att dom “försöker påpeka för sina kunder att de ska flytta pengarna till konton med högre ränta”. 

‍

Elinor: Och psykologiskt så tänker folk på sin bolåneränta mer som en sorts obligatorisk avgift, snarare än något man väljer att KÖPA – enligt Claes Hemberg.

‍

Claes: Folk förstår inte och ser inte dom här bolånen som utgifter. Dom ser det som nåt man måste betala. Och så tjänar jag pengar med det stigande värdet på bostaden tänker man. Så det gör inget att banken får massa vinster. Joo, men du kan använda pengarna till popcorn istället, eller köpa fisk, till middag, haha.

‍

Gunnar: Okej – så det är åtminstone delvis ditt och mitt fel som kunder, för att vi är för lata och inte orkar byta bank.

‍

Elinor: Ja. Och alltså enligt Bo Becker, är det rätt knepigt att få till konkurrensen på just marknaden för sparkonton just för att det finns så många lata kunder.

‍

Bo: Tänk att man är en bank. Det finns insättare som är rörliga men också de som är orörliga som inte tittar på räntan och orkar öppna ett konto i en annan bank. 

‍

Elinor: Om man höjer räntan för alla, så lockar man till sig fler av dom o-lata kunderna. Men man betalar också plötsligt mer för dom orörliga. 

‍

Bo: Som jag inte behöver betala egentligen för att behålla. Så det kan hända att bankerna är försiktiga, för de vill inte betala mer än de behöver för de många sömniga insättarna som inte tittar på den där räntan. 

‍

Elinor: Ett sätt som banken kan “lösa” det här är kanske att ge nya kunder bättre villkor. Så har det ju visat sig funka när det kommer till försäkringar till exempel.

‍

Claes: Senast bara för några månader sen var Finansinspektionen ute och kollade på hur det ligger till försäkringsvärlden, som ligger väldigt nära den här världen. Och då visade det sig att gamla kunder fick betala mycket dyrare. Nya, unga kunder fick betala mycket lägre avgifter. Så man tjänar inte på att vara lojal till en aktör, utan det det snarare förlorar man på. Man ska gärna byta vartannat eller vart tredje år, så man alltid är på tå om man så vill. 

‍

Elinor: Men sen har vi ju också myndigheter som ska skydda konsumenter och reglera marknaden. Och Claes Hemberg tycker inte att dom gjort sitt heller.

‍

Claes: Om jag satt på konsumentverket skulle jag säga att vi ska affischera på stan: “Se upp för bolåneräntor”. Nämen asså det är som förorenat vatten banne mig, eller dålig luft. Gift i maten. Det varnar man för. Men gift på bolånekontot, det tänker man inte på. I alla fall inte myndigheterna, och inte vi som konsumenter heller. 

‍

Elinor: Så Claes tycker man till exempel kan höja kraven på vilken information bankerna måste dela med sig av. 

‍

Claes: Dels - vad betalar du när du är kund hos oss? Jo du betalar faktiskt 78.000 kronor varje år. Och vi ser att myndigheterna har ställt tuffare krav senaste åren. Man har infört begreppet snittränta där bankerna måste berätta hur mycket betalar snittkunden hos oss. 

‍

Elinor: Alltså när man pratar om LISTpris, så är det bara en ränta som banken hittar på och sätter i skyltfönstret. Men dom senaste åren bankerna tvingats informera om vad kunder FAKTISKT betalar, i snitt ränta. 

‍

Claes: Och det har ju hjälpt konsumenten att få mer makt och insyn över sin situation, men det måste mer mycket till såna grepp…

‍

Elinor: Och då undrar man ju vad myndigheterna själva, till exempel Konkurrensverket, säger om det här.

‍

Mark: Ja! Jag heter Mark Bernard. Jag jobbar på Konkurrensverkets enhet för analys och forskning.

‍

Elinor: Å Mark berättar  att Konkurrensverket inte fördjupat sig i konkurrensen mellan storbankerna sen 2018

‍

Mark: …även om vi haft ett öga på det. Men det kommer vi säkert göra igen.

‍

Elinor: Men när dom kollade på konkurrensen mellan storbankerna då för några år sen, så tyckte inte dom HELLER att det såg toppen ut. 

Mark: Då konstaterade vi att konkurrensen mellan storbankerna inte var tillfredsställande. 

Men att det samtidigt fanns ljusa punkter. Regleringsmässigt i alla fall, bättre förutsättningar för konkurrens.

‍

Elinor: Och med bättre förutsättningar regleringsmässigt, så menar han till exempel nåt som heter “det andra betaltjäntdirektivet”, en EU-grej som vi inte ska gå närmare in på nu.

‍

Gunnar: Nä.

‍

Elinor: Poängen är i alla fall att konkurrensverket OCKSÅ tycker att bank-marknaden funkar SÅDÄR.

‍

Mark: Jag skulle säga att till en fullständigt tillfredsställande konkurrens är det kanske en bit. Så vissa ljusa punkter mot en otillfredsställande bakgrund, skulle jag säga är status. 

‍

Elinor: Men sen, en stor del av det här, som till exempel konkret vilka informationskrav man skulle kunna ställa på bankerna – det hamnar snarare på Finansinspektionens bord. Och dom ville inte ställa upp på intervju.

‍

Gunnar: Nähepp! 

‍

Elinor: Å sen så tycker Claes Hemberg också, att bankerna självmant borde bli bättre på att ge mer transparent information till sina kunder. Också för sin egen skull.

‍

Claes: Om jag satt på en bank skulle jag säga det att banne mig vi måste bli bättre på att informera konsumenten för annars kommer vi få demonstrationer utanför dörren här snart. Och det är kanske inte så kul att folk bli arga, men det tycker jag nästan dom har rätt att bli för att dom är så illa behandlade. 

‍

Elinor: Men som det ser ut idag, så tycker Claes att konkurrensen mellan bankerna är SÅ dålig, att det ser ut som att de rakt av har en kartell.

‍

Claes. Det finns ju en tyst överenskommelse mellan bankerna att vi ska inte gå in och sänka priserna för att vinna varandras kunder. Utan vi ska tjäna våra vinster för skulle Swedbank sänka sina priser för att få in mer kunder, då skulle de andra också tvingas sänka och då skulle alla till slut ha förlorat vinster och ha kvar samma kunder. Så därför finns ett tyst oligopol, som är olagliga man får inte ha såna. Men det finns en tyst sån uppenbarligen, för ingen gör ju någonting för att vinna varandras kunder.

Gunnar: Okej så Claes Hemberg tycker att det ser ut som att de svenska storbankerna har en hemlig kartell. Det här är ju hårda anklagelser. Vad säger bankerna själva om det?

‍

Elinor: Ja. Vi har ju verkligen försökt fråga dom fyra storbankerna, alltså SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken om det. Och även bankernas förening Bankföreningen. Dels om VARFÖR de de tycker det bra att banker gör så stora vinster, och dels om hur de konkurrerar med varandra.

‍

Gunnar: Har ni en kartell? helt enkelt. Alltså varför dom inte höjer sina sparräntor mer, för att sno fler kunder av varandra.

‍

Elinor: Men ingen av dom ville svara på det, eller ge sin bild av hur de gjort så stora vinster.  Handelsbanken gav en generell kommentar om att dom välkomnar ökad konkurrens på bolånemarknaden. Jag har det här, kan inte du läsa upp det:

‍

”Ökad konkurrens är bra för kunderna och aktörer som delar vår ambition att växa genom långsiktigt konkurrenskraftiga och relevanta erbjudanden och nöjda kunder. Vår ambition är att ha en långsiktigt konkurrenskraftigt erbjudande till våra kunder, vilket vi tycker framgår att vi har utifrån våra historiska genomsnittsräntor.” 

‍

Elinor: Vi hade såklart hoppats att någon ville kommentera den här kartellanklagelsen från Claes Hemberg.

‍

Gunnar: Men vi kan väl säga så här: om någon lyssnar på det här och har lust att säga någonting så gör vi gärna en uppföljning.

‍

Elinor: Absolut. Men i alla fall. Enligt Claes Hemberg så är bankernas vinster alltså ett stort problem för den svenska befolkningen

‍

Gunnar: Det har framgått kan man säga.

‍

Elinor: Speciellt nu just eftersom boendekostnaden är en SÅ stor del av alla ens kostnader, samtidigt vi ju blivit fattiga av inflationen.

‍

Claes: Det här har vi inte sett tidigare, alltså på många många årtionden, att hushållen får så knapert. Det beror på att priserna har stigit, men lönerna har inte gjort det. 

Så konsekvenserna för samhället blir kanske att vi får väldigt fattiga svenskar och väldigt rika bankdirektörer. 

‍

Elinor: Och Nordeas VD Frank Vang Jensen uttryckte samma typ av framtid i deras kvartalsrapport. Han skrev såhär: “De nordiska länderna står inför en ökad makroekonomisk osäkerhet till följd av högre inflation och sänkta BNP-prognoser. Nordea har emellertid en motståndskraftig affärsmodell.”

***

‍

Elinor: Men det kan ju också bli så, att våra nya knapra liv också får effekten att vi blir mer rörliga bankkunder av oss själva. Och börjar byta till banker med högre sparräntor, så att konkurrensen drar igång. Det tänker i alla fall Bo Becker. 

Bo: För nu har alla fått ungefär noll på sina insättningskonton i så många år. Det har inte varit något man behöver bry sig om. Men säg att inflationen fortsätter vara hög och att räntorna fortsätter upp? Och det kommer vara, “här får man 5 procent, här får man 2 procent”. Förr eller senare kommer hushållen börja titta lite mer på det där, och då tror jag konkurrensen kommer vakna till liv litegrann om insättarnas pengar. Då kan man räkna med att räntorna går upp.

‍

Gunnar: Tills dess får väl alla som vill dra sitt strå till stacken för att fixa konkurrensen på bankmarknaden, se till att byta bank då helt enkelt. 

‍

Elinor: Ingen kan göra allt men alla kan göra något.

‍

Elinor: Kapitalet är slut för idag…

‍