Gunnar: Från Monopol Media, det här är kapitalet, med mig Gunnar Harrius

‍

Elinor: Och med mig Elinor Ahlborn.

‍

Gunnar: för en månad sen, så köpte Elon musk twitter.

‍

Elinor: yes.

‍

Gunnar: han gjorde det för FYRTIOFYRA MILJARDER DOLLAR. 

‍

Elinor: Otroligt mkt pengar

‍

Gunnar: En recap fram tills dess - Allt det här började i April - den 14 april sa musk att han ville köpa twitter - först försökte ledningen poison pill:a - honom, alltså låta tidigare aktieägare köpa fler aktier till ett rabatterat pris - sen bjöd musk 44 miljarder dollar, det var….. väldigt högt - speciellt för ett bolag som inte är lönsamt, och inte varit lönsamt mer än 2 år under hela företagets historia. Hursomhelst så skrev de ett avtal - allt detta i april

‍

Elinor: Sen försökte elon musk dra sig ur, eftersom han sa att det var för mycket fejkkonton, då stämde twitter honom, och det ledde simsalabim till att dom i princip tvingade honom att köpa bolaget.

‍

Gunnar: precis. det läckte ut ett gäng sms som en del av stämningen, och till slut så fick han ge med sig. Han entrade då twitters huvudkontor bärande på ett handfat. 

‍

Elinor: just det. pappaskämtet let that sink in

‍

Gunnar: Sen dess – lite beroende på vem du frågar – så har det ju kanske inte gått så himla bra för twitter. Elon musk sa först att han var en “free speech absolutist”, sen att han skulle ha något slags råd som skulle bedöma allt. Sen började han ta betalt för att man skulle vara verifierad på twitter, alltså ha en sån blå bock - det gick ju ungefär som man kunde förvänta sig, det vill säga att väldigt många betalade, och sen utgav sig för att vara olika kändisar och varumärken. Han har också sagt upp över hälften av alla anställda, över 3000 personer har fått sparken, hela team har sagts upp - det pågår också fackliga konflikter

‍

Elinor: han skickade också ut det där mailet där anställda fick säga om de var på på en “hardcore culture” och var beredda att jobba mycket mer. Det sades då att en överväldigande majoritet av de anställda hade sagt “Nej, det vill jag inte”.

‍

Gunnar: Precis. Han har också bjudit in donald trump till twitter igen, som verkar tackat nej

‍

Elinor: ett hårt slag.

‍

Gunnar: verkligen. Och som en följd av ett gäng av de här grejerna, troligtvis mest det som handlade om vilket innehåll som skulle tillåtas på plattformen - så har ett gäng stora annonsörer hoppat av. Enligt washington post har mer än en tredjedel av twitters största annonsörer inte annonserat de senaste veckorna. 

‍

Gunnar: Och det finns ju MASSA teorier om varför elon musk har gjort alla de här sakerna. Kanske är han på riktigt besatt av yttrandefrihet och tycker att twitter typ… behövs… i den form han nu håller på att skapa den. Kanske vet han helt enkelt inte vad han håller på med. Eller kanske håller han på att bli galen. 

‍

Men några av de här sakerna: Att börja ta betalt för verifiering, att försöka uppmana anställda att jobba hårdare och kvällar och helger - och att säga upp hela avdelningar och team – det kan ha förklaring i något annat. Något som har med ekonomi att göra. Det finns de som menar att allt det här kokar ner till sättet Elon Musk köpte Twitter på – han gjorde det nämligen genom att göra världens största leveraged buyout. Vad det är - och varför det kan ha fått elon musk att ta 8 dollar för ett blå bock - efter det här. 

‍

*reklam*

‍

Elinor: Elon musk har köpt twitter för 44 miljarder dollar, han har sen dess börjat göra massa saker - ta betalt för blåa bockar och säga upp folk - och kanske har det att göra med själva sättet han köpte twitter på.

‍

Gunnar: precis. För köpet av twitter var då världens största leveraged buyout - eller LBO som vi säger i svängen.

‍

Elinor: och vad är en Leveraged Buyout

‍

Gunnar: Ja för att förklara det, har jag vänt mig till en person som har GJORT ett gäng leveraged buyouts i sina dar.

‍

– David Samuelsson heter jag, och jobbar på ett bolag som heter Nordic Capital. Vi är ett riskkapitalbolag som grundades för ungefär 30 år sen.

‍

Gunnar: Superförenklat kan man säga att nordic capital har stor påse pengar, och för den påsen ska de köpa olika bolag. sen försöker de se till att de går bättre, och sen säljer de dem igen.

‍

Elinor: Och David och hans kollegor bestämmer vilka bolag. 

‍

Gunnar: exakt. Och david sa ju riskkapitalbolag - det är lite stökigt med svenska och engelska i den här branschen - det som heter riskkapital på svenska heter två olika saker på engelska: venture capital och private equity. Det är egentligen typ samma affär - men det handlar om hur långt bolaget har kommit, man pratar om “vilken mognadsfas de är i”. Så David och Nordic Capital håller på med private equity som är bolag med en beprövad affärsmodell

‍

Elinor: Medan venture capital är det man hör lite mer om, som är när man investerar i startups

‍

Gunnar: lite förenklat, men ja. Och när David och hans kollegor gör det här - alltså köper bolag - antingen köper de ut dem från börsen, eller så köper de ett privatägt bolag - så gör de det inte sällan genom genom en Leveraged buyout - eller lbo.

‍

Elinor: och hur skiljer sig en leveraged buyout från ett vanligt köp?

‍

Gunnar: ja men vi tar det lite från början.

‍

– Om man går tillbaka lite till grunden när man köper ett bolag, så måste man ju betala och man kan betala på lite olika sätt. Man kan betala med kontanter, eller man kan betala med aktier.

‍

Gunnar: I twitters fall så har det här köpet gjorts kontant. Elon är ju så rik vettu

‍

– Säljarna bryr sig såklart inte om hur han gör det här, de bryr sig bara om pengarna. Och han kan välja att ta egna pengar, han är ju en av världens rikaste män. Eller få pengar från andra.

‍

Gunnar: elon har gjort lite av varje här. han har ett gäng andra rikingar som också gått in här - men han har också massa pengar själv. MEN! 44 miljarder ä rju så FRUKTANSVÄRT mycket pengar. så inte ens de pengarna som elon vill lägga in, plus de pengar som elons rika gäng vill lägga in räcker till hela köpet! 

‍

Elinor: det är så man vet att en stor summa är stor på riktigt. När elon musk och hans rika vänner inte riktigt har råd med den

‍

Gunnar: Exakt. Så vad gör man om man inte har råd med något, men ändå vill ha det? Man LÅNAR TILL DET (obs inte konsumentråd)

‍

– Så han har då extern finansiering, som är olika skuldinstrument, Och det är det som är då… Leverage.

‍

*musik*

‍

Gunnar: Leverage brukar ibland översättas till hävstång på svenska. Och det det betyder i sin enklaste form är egentligen att man lånar pengarna som man använder för att köpa upp bolaget. Eller man lånar en del av pengarna. I Twitterfallet så har köparna lånat 13 miljarder dollar. Det är ju… en ganska betydande summa pengar. 

‍

Elinor: Och… förutom att man kanske inte har 13 miljarder dollar… varför gör man såhär - alltså jag gissar att elon skulle kunna hitta andra rikingar som skulle kunna pitcha in mer pengar. eller att han skulle kunna sälja lite tesla-aktier och sen köpa de här twitter-aktierna.

‍

Gunnar: så är det såklart. Men en leveraged buyout - ett hävstångsutköp kanske man kan kalla det på svenska - är inte bara ett sätt att få ihop pengarna. det kan finnas stora fördelar med att göra det också

‍

– Det är väldigt likt när vi köper en bostadsrätt eller en villa. Det är väldigt sällan vi har pengarna för det, så vi tar ett bolån. Om vi tänker då en villa för 10 miljoner och sen tio år senare säljer du den för 15. Då har du gjort en vinst på 5 miljoner. Om du hade en kontantinsats på 2 miljoner och tog lån på 8. då har du fortfarande lp på 8, men värdet har gått upp med fem miljoner. så om du tänker de två miljonerna med egna pengar. de har blivit 7 miljoner. för huset är värt 15, lånet är på 8 så du har 7 kvar.

‍

Gunnar: Det är då en ökning med 3,5 gånger pengarna. Medan om du hade köpt villan och gått in med egna pengar på alla tio miljoner… då hade värdeökningen bara varit 1,5 gånger pengarna. 

‍

A: så vinsten är fem miljoner i båda fallen, men om du lånar så får du större procentuell avkastning på de pengar du lagt in.

‍

Gunnar: Exakt. Och i villa-fallet här så kanske det inte är så relevant, för i alla fall jag lägger ju in typ alla pengar jag har i den här villan. Men om du är ett riskkapitalbolag, eller är elon musk… då spelar det plötsligt roll

‍

Elinor: för då kan du göra andra saker med de där 8 miljonerna

‍

Gunnar: Precis. Med 10 miljoner kan du köpa FEM hus, med 2 miljoner i insats, och tjäna fem miljoner på VARJE och då har du plötsligt tjänat MASSA MER PENGAR

‍

Elinor: Och det är det här som kallas för hävstång.

‍

Gunnar: Precis. låna pengar för att investera. Avkastningen blir då större i förhållande till din investering.

‍

Elinor: Är det här liksom vanligt?

‍

Gunnar: Ja, alltså är du ett venture capital-bolag så verkar det som att de flesta köp du gör är leveraged buyouts - det finns ett gäng undantag, finansbolag får man inte göra såhär på till exempel. varför Det här blev poppis på 80-talet, som allt med finans. Även om den första leveraged buyouten - eller det som brukar kallas den första var när ett bolag som hette McLean industries, som höll på med frakt, köpte ett annat fraktbolag, Pan atlantic steamship company 1955. Idag är såklart allt bara maersk. Hursomhelst

‍

Elinor: men alltså det känns som vi missar en grej här. Och det är ju att det är ju inte gratis att ta lån. Det är ju inte riktigt som de där exemplen, att man tjänar exakt sådär mycket pengar. För under tiden måste man ju betala ränta.

‍

Gunnar: så är det. Men det är lite här som det magiska med leveraged buyout uppstår.

‍

– Ofta är det så att man använder bolagets egna kassaflöde för att betala räntorna.

‍

Elinor: vänta nu här. Du ska köpa en glasskiosk

‍

Gunnar: underbart.

‍

Elinor: för… 10 miljoner säger vi.

‍

Gunnar: bra pris.

‍

Elinor: du lägger in två miljoner, du lånar åtta miljoner, och så säger vi att du har… en halv miljon i räntekostnader varje år.

‍

Gunnar: ja.

‍

Elinor: Då låter du alltså glasskiosken betala räntorna på lånet som du använt för att köpa glasskiosken?

‍

– Ja precis ja! Så rent praktiskt är  att du sätter upp ett nytt bolag. ett skalbolag. du kallar det för… glass holding. Dom ska köpa en kiosk för 10. Så du stoppar in dina 2 som blir eget kapital, som blir eget kapital. och sen lånar du 10 från banken, som blir lån. men då har ju glass holding 10 i sin kassa och sen köper glass holding glasskiosken ab för dem 10. Och då blir det en ny koncern. Rent tekniskt ligger skulden en juridisk enhet ovanför glasskiosken. men i och med att glasskiosken ägs till hundra procent, så får man koncerngemenskap och pengarna flödar fritt.

‍

Gunnar: så så går det till rent tekniskt. man startar ett nytt bolag, tar lånen där, köper kiosken och sen kan man då använda kioskens kassaflöde för att betala räntan på lånet.

‍

Å: Så på så sätt slipper man betala räntan själv

‍

Gunnar: ja, eller asså man äger ju kiosken nu, så på ett sätt betalar man ju räntan själv kan man säga. DÄREMOT kan det bli fördelaktigt ÄNDÅ. För att i många länder så har man ju ränteavdrag. Så man kan dra av räntekostnaderna. så om vi tar det mest extrema exemplet: 

‍

G: Du har en glasskiosk, den tjänar 10 miljoner om året, du har cashat hela. Du betalar då 30 procent i skatt - du tjänar 7 miljoner. Men om du har köpt den genom leveraged buyout - den drar in tio miljoner om året, du har en miljon i räntekostnader som du får dra av, så då behöver du bara betala skatt på NIO miljoner istället för tio miljoner. du tjänar då 6,3 miljoner så en räntekostnad på en miljon är inte riktigt en miljon i utgifter så att säga. om man gör vinst. plus då att du får den här hävstångseffekten. I sverige har man ändrat reglerna för det där, i många andra länder också, så att ränteavdraget blir begränsat - men historiskt har det här varit en sån liten bokföringsmagi som man har kunnat göra.

‍

*musik*

‍

E. okej så jag fattar varför man kan vilja göra det här. man kanske inte har alla pengar, man kan lägga lånet i bolaget och dra av räntekostnaderna, och framförallt då hävstångseffekten, alltså att du kan få större procentuell avkastning på samma köp om du tar lån för att göra köpet.

‍

Gunnar: yes.

‍

Elinor: men jag förstår inte vad det här har att göra med att elon musk har börjat ta betalt för verified och sparkat massa folk?

‍

Gunnar: Ja det - och varför vissa menar att det här med leveraged buyout inte är så himla bra! Efter det här.

‍

*reklam*

‍

Elinor: Leveraged buyout går i princip ut på att köpa ett företag med hjälp av lånade pengar. man lägger då lånen i bolaget, så att det betalar räntekostnaderna, och man kan få en hävståstångseffekt på sitt köp. Det här har bland annat elon musk gjort när han köpte twitter, han gjorde världens största leveraged buyout.

‍

Gunnar: precis! 

‍

Elinor: och du har då hävdat att det faktum att han gjorde leveraged buyout kan ha påverkat hans beteende sen efter att han faktiskt hade köpt bolaget?

‍

Gunnar: ja men kanske lite! Det är för övrigt inte jag som har den här teorin, det har skrivits massa i amerikansk affärspress och så.

‍

Elinor: okej, och hur skulle det spela roll då

‍

Gunnar: ja men tänk på alla exempel vi har gått igenom. Hur hävstångseffekten funkar - du köper en bostad eller ett bolag för tio miljoner, du säljer sen för 15 miljoner. Du lägger skulderna i bolaget, men det kan du dra mot vinsterna i bolaget - de här exemplen har ju en sak gemensamt

‍

Elinor: det går väldigt bra

‍

Gunnar: exakt! Att det går väldigt bra för bolaget är ju en förutsättning för att den här modellen ska vara bra! För om det inte går bra - så slår ju effekten åt andra hållet

‍

– om vi tar bostadsexemplet. Vi vet alla att bostäder över tid tenderar att gå upp, men det kan ju fluktuera, som nu. Om du då sitter i en sits där räntorna går upp och du inte har råd att bo kvar, och måste sälja vid en tidpunkt där fastighetens pris har fallit. Då kanske du till och med har större lån än vad huset är värt, och då har du ju en fantastiskt jobbig sits.

‍

Gunnar: Samma sak i ett bolag - värdet på det kanske inte stiger - du sitter och betalar de här lånen med bolagets kassaflöde, och bolaget kan ju urholkas av den här kostnaden. Historiskt så har en “ideal kapitalstruktur” varit att bara ta så mycket lån det bara går, så billigt som möjligt, man har pratat om att bolag har blivit förlamade av skulder. Ett gäng engelska fotbollslag har varit med om det här bland annat. Och det är här kritiken mot leveraged buyouts har legat. Man tar bolag som kanske inte har någon skuld, man går in, lägger massa skuld i dem, de kanske går bra ett tag, men när de börjar gå dåligt så har de all den här skulden, som tynger ner bolaget. All den där skulden, som förut kunde ge hävstångseffekter, det blir som en tung ryggsäck som liksom gör att bolaget inte kan röra sig. Men David samuelsson på nordic capital menar att det här är när man missköter det här. Det Han säger att det dom vill göra, det är såklart att inte göra såhär. inte lägga för mycket skuld i bolaget. Och det är inte för att de vill vara snälla, utan för att det helt enkelt är en dålig affär

‍

– Vår avkastning och vår vinst har kommit till 70 procent från att öka vinsten i bolaget. vi gör bättre bolag. vi ökar försäljningen, vi växer dem. i snitt har de genererat 15 procent vinst. det är där vi tjänar våra pengar. så där börjar vi. vi hittar branscher som är skyddade mot konjunktur och där vi har en stark kunskap för att få bolaget att växa.

‍

Gunnar: samtidigt är det uppenbart att det här inte alltid händer. Biluthyrarfirman hertz rekonstruerades för några år sen, kritikerna sa då att det hade att göra med den skuld de hade från en tidigare lbo. J Crew som är ett amerikanskt klädbolag, gick igenom samma sak. Enligt forskning från california polytechnic university så ökar risken att ett sunt bolag ska gå under TIOFALDIGT om det köps via en lbo. 

‍

Elinor: det kan gå fel

‍

Gunnar: det kan verkligen gå fel, om man inte vänder det till vinst 

‍

Elinor: och det är alltså kanske därför som elon musk nu börjat ta betalt för att vara verifierad och sagt upp massa människor. För att han har lån som behöver betalas, som tynger balansräkningen.

‍

Gunnar: ja, det är en teori i alla fall. Twitter behöver börja gå med vinst - och att slimma organisationen är en klassisk sån grej som ofta sker efter ett lbo-övertagande. Det kan öka lönsamheten, men det gör ju också att de här bolagen blir bräckligare.

‍

Elinor: om det kommer dåliga tider så klarar det inte av att överleva

‍

Gunnar: exakt

‍

– ja det är ju risken. det blir en rekordkall sommar. ingen vill köpa glass, och du har köpt in massa glass. och du frågade tidigare hur vi tänker när vi lägger på belåning. då är frågan om bolaget lämpar sig för belåning, är det konjunkturkänsligt? Vi gillar inte det. då ska du vara beredd att skjuta till mer pengar i reserv i så fall. 

‍

*musik*

‍

Elinor: Men alltså… twitter igen då. 

‍

Gunnar: ja.

‍

Elinor: Allt det som daniel samuelsson har sagt om vilka bolag som passar för det här och så… det har ju varit supersolida bolag. Twitter är ju inte det? Eller de gör ju inte vinst i alla fall! det VISSTE ju elon musk. Gör inte det att den här skuldsättningen som Elon musk lagt i bolaget riskerar att göra twitter till ett sånt förlamat bolag som inte kan röra sig för det har så mycket skulder

‍

– Sen måste man ju se under motorhuven också. Det kan ju finnas delar av bolaget som är lönsamt. de har en kärnaffär som är lönsam. Ta amazon som exempel. de har skral lönsamhet, men så har de amazon web service, deras molnleverantör. Otroligt lönsamt. SÅ jag har inte en aning om om det kan finnas en sån aspekt i twitter

‍

– Gunnar: Känslan är väl nej

‍

– känslan är nej. jag har svårt att se vad det skulle kunna vara.

‍

Gunnar: med det sagt, vi ska vara väldigt tydliga med att david samuelsson inte säger att twitter var ett felköp - han har inte kollat på twitter på det sätt som han kollar på bolag som han ska köpa åt nordic capital osv osv. 

‍

Elinor: såklart. Men alltså är det vi landar i här alltså att det kan vara bra, i alla fall för investeraren, och det kan bli dåligt

‍

Gunnar: ja, och alltså det är ju också david samuelsson med på - det kan bli dåligt. men han menar också att det liksom ställer allt på sin spets. att belåna ett bolag på det här sättet gör att man ställer frågan till twitter - har ni ett existensberättigande, ni tjänar ju inga pengar. Sen tycker han också att de senaste tidens köp och satsningar, där twitter varit en av dem - faktiskt säger något om den ekonomiska tid vi är i. eller framförallt har varit i.

‍

– i perioder när det finns mycket likviditet. vi har ju kommit ut ur en sån period nu, där det aldrig funnits så mycket billiga pengar. så har det, tror jag, varit en aspekt av att oseriösa köpare får lån. och svagare affärsideer får belåning. ur vårt perspektiv är det inte bara negativt att det blir en liten avmattning. många har tyckt att det varit för hett. det har inte varit nyttigt för samhällsekonomin. vi har varit med i processer där… i vanliga fall tar det 2-3 månader att lysa igenom ett bolag. vi har varit med om att folk efter 2 veckor sagt “vi är klara, här är pengarna”. jag tror vi kommer få se många dåliga såna situationer nu när ekonomin vänder.

‍

Gunnar: med det är kapitalet slut. Vill ni belåna er stenhårt och köpa monopolmedia för… 50 miljoner? maila mig, gunnar at monopol media punkt se

‍