Kapitalet

, #

271

2022-10-03

Ett brittiskt Lehman-ögonblick

Storbritanniens nya "mini-budget" blir utskrattad. De politiska motståndarna hånar den, IMF varnar för den och inom det konservativa partiet börjar man skruva på sig. Men Premiärminister Truss och finansminister Kwarteng står fast. Energibidrag och omfattande ofinansierade skattesänkningar är precis vad landet behöver just nu. Bank of England verkar dock inte riktigt hålla med. Redan innan budgeten hade centralbanken varnat för räntehöjningar för att trycka ner inflationen. Att plötsligt tvingas trycka pengar för att finansiera en underskottsbudget låg kanske inte riktigt i planerna. Men bortom maktens mer uttalade korridorer finns också en annan kraft: marknaden. Och marknadens reaktion på budgeten ska ta det Storbritannien från en politisk kris, till en potentiell finanskris.

Här nedan ligger transkribering eller manus till avsnittet i den mån detta finns.

G: Från Monopol Media, det här är Kapitalet, med mig Gunnar Harrius,

M: Och med mig, Marcus Morey Halldin

G: I veckan har det varit ett så kallat jävla liv i Storbritannien.

M: det är ett sätt man kan beskriva det på

G: Ett annat sätt att beskriva det är att det engelska pundet har varit rekordlågt, Liz Truss regering har släppt den kanske mest sågade budgeten i engelsk historia, räntorna på engelska statsobligationer har ökat rekordmycket, och engelska centralbanken, bank of england, har släppt ett räddningspaket som fått många att beskriva det som hänt de senaste veckorna som englands lehman moment - alltså ett ögonblick där england står på randen till en total finansiell kollaps. 

M: Tufft.

G: Men bakom kulisserna har massa massa saker hänt - saker som inte bara förklarar vad som hänt just i england - utan som faktiskt säger saker om hela världens finansiella system, och hur det kanske är felbyggt. 

Vad som egentligen hände när englands ekonomi nästan kollapsade - efter det här.

*REKLAM*

G: Marcus - england. eller storbritannien? jag känner att jag redan har råkat blanda ihop dem typ 3ggr. ni får ha överseende, det kanske är kolonialt.

M: storbritannien- de har har/har haft någon sorts finanskris, eller åtminstone stått på gränsen till en total kris? 

G: det är väl den korta versionen. Och om det är en sak jag har lärt mig av att jobba på Kapitalet i ett gäng år nu, så är det att när det sker typ en finanskris, så finns det bara en typ av person man vill prata med - en person som sitter och har koll på obligationsmarknaden. Så vi ringde in en sån person den här gången också.

– Absolut, Gustaf Linell heter jag, jag sitter på Storebrand Kapitalförvaltning som är en av nordens största kapitalförvaltare, och sitter specifikt med ränteförvaltning och är chef för den svenska ränteförvaltningen.

G: anledningen till att man vill prata med folk som tittar på obligationsmarknaden när saker börjar gå åt helvete, det är att obligationsmarknaden liksom är en ENORRRRRRM marknad som liksom utgör typ hela infrastrukturen i det finansiella systemet, så när saker börjar märkas där så betyder det att det är allvar.

M: det är liksom en seismograf för hela det finansiella systemet

G: a men exakt! Och obligationer spelar en huvudroll i den här storyn.

M: och då kanske det är läge att förklara vad en obligation är.

GH: – det här kanske är den fråga jag har ställt flest gånger under de fem år jag har jobbat här - vad är en obligation för något?

GL: – Haha, en obligation är ett kontrakt som ger ett bolag eller en stat pengar i form av ett värdepapper. Så jag ger pengar till en stat eller en institution, och tillbaka får jag ett värdepapper som ger ränta.

GH: – så det är ett papper där det står “om du ger mig hundra spänn nu, får du tillbaka 110 om tio år?

GL: – I princip, ja.

G: i sin enklaste form är alltså en obligation en skuld. Du lånar pengar av mig, säg hundra kronor, och då får jag ett papper där det står “den som håller i det här pappret kommer få tillbaka 100 kronor av marcus, plus en ränta på säg… 3 procent”

M: just det, och sen behöver du ju inte behålla det pappret, utan du kan sälja vidare det, till någon annan som vill ha 100 spänn plus tre procent ränta från mig.

G: Exakt, och beroende på hur troligt det är att du kan betala tillbaka de där pengarna, så kostar det här pappret olika mycket. Om det skulle komma fram att du var grov spelmissbrukare, då är det där pappret kanske inte värt 100 kronor plus hur mycket det nu blir i ränta, utan det kanske är värt… 10 kronor.

M: men om jag ärver en stor förmögenhet så är det SUPERTROLIGT att jag kan betala tillbaka pengarna, och därför så då är pappret värt mer pengar..

G: exakt. Och marknaden där man köper och säljer såna här papper är JÄTTESTOR. Mycket större än till exempel aktiemarknaden. Och de som säljer såna här papper - alltså lånar pengar, det kan vara företag, men det kan också vara STATER

M: och när det är stater så kallas det statsobligationer.

G: exakt. De använder då stater för att finansiera olika saker - typ en väg, eller nån annan satsning, som gör att man visar upp en budget med underskott. Om det händer, så måste det som i sverige heter Riksgälden, och i england heter her majestys treasury, skapa en statsobligation, sälja den till någon, och sen kan de ta pengarna, och finansiera underskottet som finns i budgeten.

M: och vem köper de här?

G: amen typ banker och pensionsbolag. väldigt mycket pensionsbolag helt ärligt. De har pengar idag, men behöver ännu mer pengar om typ 10 år, för då ska de betala ut massa pensioner, så de behöver då saker som ger ränta, till exempel då statsobligationer, som ses som mycket mindre riskabla investeringar än typ aktier. 

M: så pensionsbolag kan finansiera sina pensioner, regeringar kan finansiera sina underskott: fattar.

G: och det är runt ett sånt här  underskott som den här härdsmältan börjar med.

GL: – asså egentligen kan man säga att det här började redan förra veckan, och det som hände i fredags var att man gick ut med att man skulle stimulera genom finanspolitik. man skulle sänka skatterna framförallt.

Klipp från engelska parlamentet, finansminister Kwasi Kwarteng:

– High tax rates damage our competitiveness. i’m not gonna cut the additional tax today. I’m gonna abolish it all together.

G: Det här är Englands finansminister Kwasi Kwarteng som 23 september presenterar det som kallas för en “mini-budget” i engelska parlamentet. Den här budgeten innehåller också bidrag till hushållen som de ska kunna använda för att betala elräkningar.

M: Så både skattesänkningar och ökade utgifter.

G: precis. 

GL: – och man säger egentligen inte hur man ska göra detta, alltså hur ska man finansiera det här. utan man säger bara att man ska sänka skatterna och man ska stimulera. Och räntemarknaden då. blev lite… nervös, och var så, “okej men om man ska sänka skatterna så måste man finansiera det på något sätt, och ska man finansiera det så måste man nog göra det genom att låna pengar genom statsobligationer”. Så man ser framför sig hur det ska bli ett större utbud av obligationer.

G: så för att förklara det lite enkelt: för att kunna betala för de här skattesänkningarna, kommer man behöva låna pengar. Ska man låna pengar som stat så behöver man skapa såna här statsobligationer. Gör man det, så kommer det alltså ut MER statsobligationer på marknaden, och enligt alltings lag om utbud och efterfrågan: om utbudet ökar, men efterfrågan är konstant, vad händer då med priset?

M: Det sjunker.

G: precis - och vi ska förklara vad det innebär när priset på en statsobligation sjunker, men det ska också sägas, att allt det här görs mot en bakgrund av att engelska centralbanken, bank of england, motsvarande vår riksbanken, hade gått ut och i princip sagt att man skulle höja räntan. Detta för att driva ner inflationen som i storbritannien är 10 procent.

M: så det är oroliga tider, Centralbanken vill trycka ner inflationen, då presenterar regeringen en budget som kommer innebära att man får ut massa mer pengar i ekonomin.

G: exakt. 

M: samtidigt är det väl så att engelska regeringen inte gör det här för att det är kul? De gör det väl för att de tänker att det här kommer bli bättre för ekonomin?

G: ja såklart, och det finns lite Lafferkurva-ekonomi här, alltså en tanke om att om man sänker skatterna så kommer man att höja skatteintäkterna.

M: se kapitalet avsnitt 183 för det.

G: precis, och det där är ju en ganska… omstridd teori kanske man ska säga. Och tyå ALLA tänker att det här inte är en så bra idé. IMF till exempel går in och typ “läxar upp” storbritannien på samma sätt som man brukar göra med betydligt mindre ekonomier - om det är rätt eller inte är ju svårt att säga, men oavsett, så kan man säga att marknaden underkänner den här budgeten.

– nä men asså vi sitter ju där i fredags och skruvar på oss. För det är inte den typen av finanspolitik vi tänker är kanske mest… vettig i en sån här miljö, om man bara tänker superklassiskt, ekonomiskt. stimulera mer i en miljö av hög inflation borde rimligtvis leda till mer inflation, vilket vi inte vill ha. 

G: det ska ju sägas att det inte är skrivet i sten att ekonomiska stimulanser per definition leder till inflation, det är ju rätt omstritt var inflation kommer ifrån, men just i det här fallet är det faktiskt skit samma, för Gustaf - alltså marknaden tolkar det på det här sättet. Och när marknaden tolkar det på det här sättet, alltså som något negativt, det är priset på obligationer sjunker.

M: och nu ska du förklara vad det betyder. 

G: ja - och det finns TVÅ sätt att förklara det här på. Man kan nöja sig med att veta att det är såhär: “om priset på en obligation sjunker, så betyder det att räntan stiger” - den kunskapen räcker för att förstå hur det här kan leda till englands Lehman-ögonblick. Så nöjer man sig där, HELT OKEJ

M: tack

G: men om man vill fatta hur det här funkar lite mer praktiskt, så kan vi ta det också: Du har en sån här obligation - jag ger ut den, jag behöver 100 kronor. och jag är beredd att ge dig 10 procent ränta totalt över 10 år. Så totalt 110 kronor. 

M. jag ger dig 100 kronor, jag räknar med att du ska ge mig 110 om 10 år.

G: yes. Om det då är HUNDRA PROCENT SÄKERT att jag kommer kunna betala det där, då är ju pappret värt 110 kronor.


M: jag kan sälja det för 110, det är i princip en 110-kronors-sedel.


G: exakt. Men plötsligt så börjar jag ge ut skulder, som ger TJUGO procent i ränta. 

M: mycket

G: väldigt mycket. De börjar handlas på andrahandsmarknaden. Och samtidigt så känner du att du skulle vilja bli av med din obligation. Men  Varför skulle någon då vilja köpa din dumma 10-procentsränta? Det vill ju ingen. Så du måste då på något sätt SE TILL att ditt värdepapper ger 20 procents ränta. Hur gör du då det? Du kan ju inte säga att ditt papper plötsligt ger 120 kronor - för det står ju på det att den som håller i det ska få 110, och om tio år kommer jag j betala 110, det har jag lovat.. Men vad du kan göra, är att sälja det här pappret för 91 kronor och 66 öre. En tredje person köper det för 91 kronor och 66 öre, och sen tio år senare får den 110 kronor av mig - då har den fått TJUGO procents ränta. 

M: räntan har gått upp… till tjugo procent. Vilket gjort att priser har gått ner.

G: men SOM SAGT, man behöver inte riktigt fatta varför, men man kan bara ha i huvudet att när det gäller obligationer:

– om priset går ner så går räntan upp

G: och tvärtom

M: Okej så det som har hänt är att Storbritannien släppte en budget, som bland annat innehöll massa skattesänkningar i en väldigt väldigt tuff period. Obligationsmarknaden fattade då att Storbritannien skulle komma att behöva låna väldigt mycket mer pengar. Det ledde till att räntorna på engelska statsobligationer gick upp slash att priserna gick ner.

G: exakt så.

M: Och jag menar det låter ju inte så bra. Men jag fattar fortfarande inte hur det här kunde vara SÅ allvarligt? det har ju beskrivits som att liksom hela storbritanniens ekonomi var i fara.

G: Jo, men det som hände var att det här prisfallet, utlöste en dödsspiral - en tornado som inte bara var på väg att ödelägga hela den engelska ekonomin i sin framfart - utan också blottlägger brister i hela vårt ekonomiska system. Hur sjunkande obligationspriser nästan sänkte ett helt land - efter det här.

*reklam*

M: Okej - brittiska regeringens budget har utlöst fallande obligationspriser, och på något sätt ska detta göra att england står på randen till något slags finanskris. 

G: Precis så. Och för att förstå exakt vad som hände så måste man förstå ett par mekanismer. Dels då - marknadens reaktioner. Gustaf Linell, som är chef för den svenska ränteförvaltningen på Storebrand Kapitalförvaltning, och som är vår guide genom det här - han sitter och tittar på olika traderskärmar när det här händer, och ser hur räntorna på engelska statsobligationer börjar stiga.

GL: – tioåriga statsobligationsräntan sen den tjugotredje, alltså sen i fredags, gick från 3 procent till fyra och en halv.

GH: – okej… och för mig som inte sitter och handlar statsobligationer så låter det… dramatiskt… men det är inte det sjukaste jag hört.

GL: – nej…

GH: – Men är det det sjukaste man har hört?

GL: – Det är en av de mest volatila rörelserna vi har haft på så kort tid i den marknaden. Fredag måndag tisdag så går räntan upp väldigt väldigt väldigt mycket, i förhållande till… historien, absolut. 

G: Så räntorna går upp - och sen går de upp mer. och sen går de upp mer…

– det som händer sen är att det blir som en spiral. Det tar liksom inte slut. Räntan fortsätter att gå upp. priset fortsätter att falla. någonstans hade man kunnat tro att det borde falla informationen finns ju där! vi vet att de kommer spendera så här mycket. så man borde kunna hitta en nivå där man är villig att låna ut till en viss ränta. då borde det här stabiliseras. Men det händer liksom inte i den här marknaden. räntan går upp mer och mer. det ser liksom inte ut att ta slut!

M: Bara så jag är med - det borde vara så att räntan slutat stiga.

G: ja, för att marknaden vet ju hur mycket england behöver låna. så även om de kanske inte ÄLSKAR idén att låna ut pengar till ofinansierade skattesänkningar, så borde det finnas ett pris där NÅN till slut vill göra det. Men det gör det inte! Istället så stiger räntan bara mer och mer.

M: och varför blir det så?

G. det finns då många olika potentiella förklaringar. Men framförallt har man 

– en… hyfsat trolig förklaring.

G: Och den hyfsat troliga förklaringen handlar då om de som redan äger massa såna här statsobligationer. och det vet vi ju nu vilka det är

M: Det gör vi! Pensionsfonder! 

G: exakt. Och att styra en pensionsfond är ju något av ett gissel. För man måste se till att Man har en viss mängd pengar när folk går i pension. 

M: Stressigt.

G: ja, så man måste hitta tillgångar som matchar de utbetalningarna man har tagit på sig i framtiden. I england funkar det så att man har liksom en GARANTERAD summa som man ska få av sitt pensionsbolag när man fyller 65. så bolagen måste VERKLIGEN se till att man har rätt tillgångar. och en grej man gör som bolag är att man använder sig av något som kallas derivat.

M: känt från alla avsnitt av kapitalet. Det är oftast ganska krångliga finansiella produkter, men det enklaste sättet att tänka på det brukar vara att tänka att det är ett bet, alltså som att man spelar på fotboll eller något. 

G: exakt och i vanliga fall använder sig bolag av såna här bets för att hantera sina risker. Hursomhelst. De här pensionsbolagen, det verkar då som att många har då bettat på att priset på de här statsobligationerna ska gå upp.

M: men istället går de ner.

G: precis. och då kickar en grej in, som ska bli helt förödande. 

– När du använder derivat, så har du oftast ett ansvar att betala för prisförändringar. så du ska.. om priset går ner när du vill att priset går upp, då behöver du betala någon som ställt ut det här derivatet en summa. en margin.

G. såhär. Vi gör ett bet. jag säger att vår chef jacob ska kunna äta tio munkar på 5 minuter. 100 kronor. när det har gått 4 minuter har han bara ätit 6 munkar. Det ser med andra ord ut som att jag kommer förlora bettet. Du ser det här. Men du är inte helt säker på att jag kommer kunna betala hundra kronor om en minut. så då ber du mig lägga upp i alla fall… 20 kronor på bordet NU. 

M: *fyller i* för att visa att du har pengar. 

G: precis. Det här kallas för margins, eller marginer på börs-svenska. Och det är det som händer nu. Pensionsbolagen har bettat på att priset på statsobligationer ska gå upp, istället går det ner. När de börjar gå ner så måste de betala såna här marginer - en säkerhet. Och eftersom priset på obligationer går ner SÅ MYCKET så är de här marginerna väldigt stora. SÅ stora att pensionsbolagens pengar tar slut. Så det de måste göra då, är att sälja de tillgångar de har, för att kunna betala de här marginerna.

– det de har täckt upp med är statsobligationer. Så du har ett behov av att sälja statsobligationer för att täcka margins när räntan stiger. 

G: Det är här den här onda dödsspiralen börjar. Pensionsbolagen har massa statsobligationer i sina portföljer. Samtidigt som de har det så har de också bettat på att priserna inte ska sjunka hysteriskt. När priserna sjunker hysteriskt så förlorar de bettet och måste betala marginer. För att betala det så måste de sälja statsobligationer. När de säljer sina statsobligationer så gör det att markanden svämmar över av statsobligationer, vilket gör att priset sjunker ännu mer vilket gör att de måste betala ÄNNU mer i såna här marginer, vilket gör att de måste sälja ännu mer för att ha råd att betala för dem vilket gör att marknaden svämmar över ÄNNU MER så priset sjunker mer osv osv osv. Det engelska pensionssystemet håller på att tömmas på pengar.

M: Men till slut tar det stopp?


G: Det gör det - för engelska centralbanken går ut och säger att de kommer köpa statsobligationer för 65 miljarder pund. Det här kallas för kvantitativa lättnader - QE - och det här är egentligen en grej de absolut inte vill göra - de har lovat att sluta göra det, för att man tänker att det spär på inflationen. Men nu vill de vill bara få STOPP PÅ ALLT - europeiska centralbanken gjorde liknande grejer under finanskrisen 2008, whatever it takes.

*musik*

GH: – det här händelseförloppet: säger det något om hur systemet är uppbyggt och funkar?

GL: –  det säger ju att systemet… vi har hållit mer räntor. pensionsbolag har behövt ta belånade eller derivatpositioner för att kunna skapa den avkastning man vill ge ut

G: eller för att förtydliga: vi har haft 0-räntor, så pensionsbolag har varit tvungna att ta större risker för att tjäna ihop pengar så de ska kunna betala ut sina pensioner i framtiden. och nu när det slår om till att vi plötsligt har räntor, så måste de anpassa sig till den verkligheten väldigt fort.

– frågan är nånstans “är systemet fragilt?” är det ohållbart? För stora förändringar från en miljö till en annan tror jag nästan det är oundvikligt att det skapar den här typen av problem. När man får extremt stora rörelser så slår det fel. man trodde att räntan skulle var lägre, man trodde att den här typen av rörelse inte skulle kunna existera

GH: – är det för att centralbanker beter sig irrationellt eller för att vi byggt ett system som litar för mycket på  centralbanker och QE

GL: – vi har byggt ett system som lutar sig för mycket på centralbanker och QE.

*MUSIK*

M: så det gustaf säger nånstans är att vi blivit ganska beroende av att centralbanker bailar ut finansmarknaden när att går snett.

G: Ja.


M: och nu gjorde de det igen

G: ja. inte bara det, de bailade väl typ ut en regering också.

M: En regering som satsade allt på ett kort i en ekonomisk miljö där ingen tyckte det var en bra idé och blev slagna på fingrarna av typ alla?

GH– Är det fel att summera det här som att det vaga begreppet marknaden underkände englands budget

GL: det är inte fel att göra det.

G: vi får väl se då om marknaden alltid har rätt. 

*musik*

G: kapitalet är slut för idag. vi som gjort det här avsnittet är Gunnar harrius och marcus morey halldin. Jacob bursell är ansvarig utgivare. med kapitalet jobbar också elinor ahlborn och agnes wentzel blank. Hej då!