Elinor: Från Monopol Media, det här är Kapitalet. Med mig, Elinor Ahlborn-

‍

Gunnar: Och med mig, Gunnar Harrius

‍

1. I think we are recording now… yes…. so!

‍

Elinor: Så. Det här är Henrik Jeppesen.

‍

2. And I am the head of investor outreach in North America for the Carbon Tracker Initiative.

‍

Elinor: Han är också, som du hör, dansk.

‍

21. BUT - let’s keep it in English. Because of the fairly messed up Danish number system, which is pretty crucial when you work with finance, I quickly learned that I would never say any numbers in Danish, because I would be sure that everybody would totally misunderstand what I was saying.

‍

Gunnar: Okej, Henrik Jeppesen – en finansman som vet bättre än att försöka kommunicera med det danska siffersystemet. 

Elinor: Och det lärde han sig snabbt när han jobba i London. Han höll på med investmentbanker och investerare och aktieresearch och allt möjligt sånt

‍

14. So I have been around trying to educate the market and participants - meaning fund managers: Hey, you should buy this and this stock because then you could get comission-...

‍

Elinor: Men efter ett tag så insåg han att det SAKNADES nåt i den här finansvärlden som han rörde sig i.

‍

15. This realization that there is a finite limitation of what we can do on the planet and-

‍

Elinor: Han tyckte inte folk verkade fatta att det finns BEGRÄNSNINGAR. 

‍

Elinor Så för ungefär fem år sen så flyttade Henrik till New York och började jobba på sitt jobb som han har nu. 

‍

Gunnar: På vad hette det The Carbon Tracker Intiative. Kolspårarinitiativet.

‍

Elinor: Det Henrik gör nu, är i princip att han träffar investerare, förvaltare och policymakare och andra i finanssektorn – och HÖJER ett varningens FINGER.

‍

16. To help educate the big capital allocators about the financial risk that they are running, that they are taking, that they may or may not be aware of.

‍

Elinor: Och det gör han och hans kollegor för att dom har insett att vi kan vara på väg mot en EKONOMISK katastrof.

25. Because it’s easy to make business cases and power points slides and hire bankers and other people to pitch your ideas if you can just make forecasts that things are looking great. BUT.

‍

Elinor: Men!

‍

25. Can we actually do all the things we are planning to do?

‍

Elinor: Henrik Jeppesen och hans kollegor försöker VARNA finanssektorn för en potentiell, GIGANTISK, FINANSKRIS.

‍

Elinor: I dagens Kapitalet – den stora KOLDIOXIDBUBBLAN. Hundra BILJONER DOLLAR som måste SLÄNGAS. Efter det här!

‍

Gunnar: Okej, Henrik Jeppesen - en dansk i New York som försöker varna finanssektorn för en potentiell finanskris. För att vi är i en koldioxidbubbla – som riskerar att spricka? Det låter inte så bra!

‍

Elinor: Nej. Vi tar det från början. Vet du vad vi ska backa bandet till 90-talet.

Elinor: Då jobbar en man som heter Mark Campanale på stora investeringsfirmor i London. Han är också jättetidig på klimatfrågebollen. Han är med och etablerar några av dom första hållbara fonderna.

‍

64. That was before it became, you could say, mainstream as I guess everybody is having some kind of opinion on ESG or impact funds now.

‍

Elinor: Här är Henrik Jeppesen igen då.

‍

Gunnar: Och han pratar alltså om Mark Campanale – som är lite indie kan man säga? I finans-London på 90-talet.

‍

Elinor: Precis. Han kämpar mot mainstreamkulturen.

‍

20. He was meeting with companies. Oil, gas, coal. Coming in, pitching their business case to the investors. And none of them seemed to have any view or any grap that there is actually finite planetary limitations of what we can do.

‍

Elinor: Mark Campanale kan inte släppa det här, utan ju mer han undersöker frågan desto oroligare blir han

‍

23. Him and a couple of other people started to do that research, to really ask the question

24. Can we burn them all?

‍

Gunnar: Kan vi bränna alla?

‍

Elinor: Kan vi bränna alla våra reserver av kol, gas och olja? 

‍

Elinor: Vi spolar fram lite i tiden. 2011 grundar Mark Campanale den här organisationen, Carbon Tracker

‍

Gunnar: Som Henrik Jeppesen jobbar på nu alltså

‍

Elinor: Och allt börjar med att dom släpper en rapport, som ställer just den här frågan då.  

‍

6. Can we burn all the oil gas and coal reserveres that is being planned and built into budgets around the world from oil, gas and coal companies? And goverments? If we want to stay inside of climate targets.

‍

Elinor: Den stora frågan är alltså om vi kan både bränna allt om vi vill hålla oss inom klimatmålen, som kommer från IPCC och samlad forskning

‍

Gunnar: Två graders uppvärmning. 

‍

Elinor: Precis. Jag tror det står 2 eller HELST 1,5 grader i Parisavtalet. Men det skrevs ju inte på förrän några år senare. Men i alla fall. 

‍

Elinor: Den här rapporten släpps 2011. Och i den så har Mark Campanale och hans kollegor helt enkelt satt sig ned och RÄKNAT. 

‍

10. We held up these two numbers of what is still remaining in the carbon budget?

‍

Elinor: Med andra ord - den första siffran är hur mycket koldioxid har vi kvar att släppa ut i atmosfären utan att gå över två grader.

‍

10. And then we could calculate what is already embedded into proved reserves of oil gas and coal. 

‍

Elinor: Den andra siffran är allt kända tillgångar av kol, gas och olja

‍

10. Stuff we already know and have put on balance sheets of companies and governments around the world. 

Elinor: Så alltså, för att få fram den andra siffran så kollade först hur mycket olja gas och kol som olika länder och företag har LISTAT att dom har tillgång till i sina balansräkningar. Totalt, globalt. 

‍

Gunnar: Så om ett oljebolag har hundra tusen ton olja som de inte har sålt, så räknar dom det som en tillgång?

‍

Elinor: Exakt. Så dom räknade ihop hur mycket olja, gas och kol det fanns globalt, och sen räknade dom ut hur mycket koldioxidutsläpp det skulle innebära om man använde upp allt det.

‍

Elinor: Och sen jämförde dom det med den första siffran.

‍

Gunnar: Hur mycket utsläpp vi har kvar, om vi ska hålla oss inom temperaturmålet. 

‍

Elinor: Och – det gick inte ihop ALLS.

‍

Elinor: Det fanns FEM gånger mer koldioxid i marken

‍

11. than we could admit if we want to stay in 2 degree temperature rise.

‍

Elinor: Med andra ord, eller andra siffror då, fanns det 2795 gigaton koldioxidutsläpp inbäddat i dom gas, olja och kol-reserver som fanns listade på världens börser, ägda av företag och länder

‍

 30. That means that that doesn’t include everything. There is also a lot of resources, areas we haven’t explored yet. And so on. This is just what we already knew.

‍

Elinor: En fem gånger så hög siffra som det vi kunde släppa ut för att hålla oss inom 2 graders uppvärmning

‍

31. Which I think that number was around 600 gigatons.

‍

Elinor: Jag kollade upp exakt - det var 595.

32. So, that was really the findings of the first report. 

‍

Gunnar: Dom räknade alltså ut att vi bara kunde använda - 20 PROCENT - av alla kända gas- kol och oljereserver.

‍

32. And at first, I think people: Huh. Yeah that can not be true.” And I think that it was first neglected a little bit.
But it got some traction in regulatory bodies, which was ultimately our core target as an organisation.

‍

Gunnar: Okej så den här rapporten plockades upp av några.

‍

Elinor: Och det var alltså 2011.

‍

11. Since then things have not gotten better. It’s actually gotten worse, (we did a report…)

‍

Elinor: För några månader sen släppte Carbon tracker en ny rapport som visade att vi nu har ungefär 40 procent MER utsläpp inbäddat på världens börser, än vi hade tio år tidigare.

‍

12. So. We’re moving the wrong direction.

‍

Gunnar: Okej. Så om man räknar ihop alla reserver av gas, olja och och kol som finns i världen, hur mycket koldioxidutsläpp dom innehåller, så blir det MYCKET mer än vi kan släppa ut i atmosfären

‍

Elinor: Om vi ska hålla oss till 2 grader mer än förindustriell tid. Nu är den siffran uppe i att vi har 6-7 gånger mer i marken än vi kan ha i luften. 90 procent måste stanna i marken enligt Carbon Tracker.

‍

Elinor: Så om vi går tillbaka till den ursprungliga frågan 

‍

5. Can we burn them all? 

‍

Gunnar: Där är ju svaret nej. 

‍

Elinor: Om vi gör det kommer stora delar av planeten inte gå att bo på. Stora delar av världens befolkning kommer behöva fly, och så vidare.

‍

Gunnar: Slut på civilisationen som vi känner den, typ.

‍

Elinor: Så frågan blir då istället – vad ska HÄNDA med alla dom här jättereserverna av olja och gas? 

‍

33. What happens to all these things we can’t burn? 

‍

Elinor: Eller mer specifikt - vad händer med VÄRDET på dom här grejerna vi inte kan bränna upp? Och värdet på alla företag och stater som äger dom? 

‍

Gunnar: Värdet lär ju rimligtvis till slut RASA. Eftersom nåt som inte går att använda, som man måste SLÄNGA, ju inte är värt nåt. 

‍

Elinor: Det blir så kallade strandade tillgångar. Och grejen är att enligt dagens priser är dom här reserverna av fossila bränslen värda ungefär 113 biljoner dollar, enligt DN i somras. Och vad händer om 90 procent av 113 biljoner plötsligt går upp i rök?

‍

42. A barrel of oil in the ground is not worth anything if you can’t bring it up.

42. That also means you can not repay any debts with that barrel of oil.

34. That means systemic risks for the banking system. 

‍

Elinor: För tänk om stora fossila bränsleföretag och OLJESTATER plötsligt bara förlorar gigantiska mängder pengar som dom har räknat med?

‍

34. That means that they probably cannot repay some of the debt that they have taken up. And therefore, that’s creating issues.

57. There will probably be a lot of disorderly effects on the economics.
58. That will not be great, for anybody.

‍

Gunnar: Just det, man kan tänka att om man låter all olja vara, så är det bara oljebplagen som går under, men det finns såklart en miljon följdeffekter. Skulder som de här bolagen är väl bara en grej, värdet på de här bolagen utgör säkert en ganska betydande del av miljarder människors pensioner och så vidare och så vidare. 

‍

Elinor: Yes - och det är ju inte bara företag utan stater också, med medborgare. Och det är här vi kommer till begreppet koldioxidbubbla. Det här är alltså den finansiella katastrofen som Henrik Jeppesen och hans kollegor är oroliga för.

‍

Elinor: Det finns två saker som skulle kunna göra att koldioxidbubblan spricker. Antingen att det plötsligt blir typ olagligt att handla med fossila bränslen.

‍

Gunnar: Alltså att politiker helt enkelt förbjuder att dom här 90 procenten av oljereserverna används.

‍

Elinor: I princip, någon variant av det.  

‍

Elinor: Det andra är att den hållbara tekniken plötsligt gör stora framsteg. Så att marknadskrafterna SJÄLVA skriver upp värdet på dom, och NER värdet på fossila tillgångar, på börserna. 

‍

Elinor: Och det här KAN gå assnabbt – för aktiemarknaden är ju suuuuperkänslig och förutseende.

‍

Gunnar: Just det. Det räcker ju ofta med att nåt EGENTLIGEN ganska litet tyder på att det är på väg utför för ett företag, för att företagets aktier ska falla.

‍

Elinor: Ja – så gick det till exempel för Blockbuster, den här amerikanska videouthyrningskedjan. 

‍

37. It’s not like all Blockbuster stores disappeared as soon as Netflix came around. That took a little while. But actually you already started to see a very big impact on Blockbuster stock and revenue when Netflix was still in a very infancy.

39. So the financial markets always react much faster and quicker than things happening in the real world.

‍

Gunnar: Och då på samma sätt så skulle den här finansiella koldioxidbubblan kunna spricka, bara av att att dom icke-fossila konkurrenterna börjar utgöra ett större HOT för framtiden.  Även om fossila bränslen faktiskt används mer just NU, i verkligheten.

‍

Elinor: Men just nu så håller bubblan fortfarande på att växa. Oljepriset är på ashöga nivåer, och det är en trend som startade redan INNAN Ryssland invaderade Ukraina.

‍

Gunnar: Skjut mig.

‍

Elinor: Men – allt kanske typ LÖSER SIG HELT OKEJ ändå.

‍

Elinor: Varför man nog INTE behöver gripas av panik över koldioxidbubblan - efter det här!

‍

Gunnar: Okej - vi är alltså i vad organisationen Carbon Tracker ser som en finansiell koldioxidbubbla. Ett uttryck för att på ett eller annat sätt så lär, eller helt enkelt MÅSTE, 90 procent av världens fossila bränslereserver stanna i marken. Men dom här reserverna är värderade till en bit över 100 biljoner dollar. Varav 90 procent alltså lär - eller måste - gå upp i rök.

‍

Elinor: Japp.

‍

Gunnar: Och om eller när bubblan spricker, så kommer det utlösa en skuldkris. som inte är kul för nån.

‍

45. No pun intended - it’s a bit like: “Gee, this glacier is kind of getting close to our village. We can see it coming, we know it’s coming and we know what will be the cause of this.” 

‍

Gunnar: Men… man behöver ändå inte gripas av panik?

‍

Elinor: Nä – det tycker i alla fall Henrik Jeppesen.  

‍

47. The good news in all of this is the world is not a stand still. Everything is not just standing still and we are watching this happening.

‍

Elinor: Alltså medvetenheten om dels klimathotet i sig har ju ökat - to say the least. Och sen, som en konsekvens av det kan man säga, så händer det asmycket kring den tekniska utvecklingen.

‍

49. One of the big things that people need to get their head around is we are moving into very big new energy transition. 

48. We have been investing heavily into solar, wind, batteries, other alternative sources.

50. And they are actually happening a lot faster than people think.

51. We are talking about engineering solutions. We can figure this out. 

‍

Gunnar: Det är ju bra i guess för jorden, även om LÅNGT IFRÅN alla såklart är överens om att “we got this” vad gäller klimatförändringarna.. Men oavsett så är ju det strikt ekonomiska problemet är kvar. Alltså den här potentiella finanskrisen är ju en effekt just av det, att icke-fossil energi tar över och PLÖTSLIGT förgör värdet på dom fossila tillgångarna. Bubblan spricker.

‍

Elinor: ja. Men idag är det faktiskt, inte så troligt. 

‍

11. Idag tror jag kanske inte att bubblan spricker som med ett litet plopp. 

‍

Det här är Kajsa Brundin på Söderberg och Partners. Hon har också varnat för det här med koldioxidbubblan, hon skrev om det på sin blogg för några år sen.

‍

11. Jag tror vi alla är så sammanlänkade i den här frågan med energin att det kommer bli mer av utdraget förlopp, att bubblan typ dallrar fram och tillbaka de kommande åren. Och vi får se både uppgångar och fall på olika tillgångar och tillgångspriser.  

‍

Elinor: Och det tror hon för alltså, om vi tar det här med dom här höga oljepriserna nu, som sen fick en extra boost av kriget i Ukraina. 

‍

Gunnar: Det som gör att det finns dom som säger att koldioxidbubblan liksom växer as we speak. 

‍

Elinor: Det finns fler lager här

‍

5. Om man tänker priserna på olja kol och gas så har dom långsamt sjunkit fram till 2021, då vi såg att kol och gas priser började sticka uppåt.  

‍

5. men det är ju priserna på själva varan, om man istället kollar på hur själva bolagen är värderade, så har det inte varit lika explosionsartat.

‍

5. Vilket indikerar att marknaden inte tror att priserna kommer fortsätta vara på de här extremt höga nivåerna.

‍

Gunnar: Okej – och det kanske man kan se som att aktiemarknaden inte tror på olja i framtiden.

‍

8. Priserna är ju extrema nu. Men om du tittar på bolagen så har dom inte kommit upp i dom nivåerna som 2011.

8.  Om man jämför med världsindex så världen har sprungit ifrån fossilbolagen.

‍

Elinor: Och även Henrik Jeppesen tror att det är MER troligt att vi lyckas pysa ut luften på ett kontrollerat sätt. 

‍

54. I don’t think it’s necessarily gonna happen over night and suddenly we realize this. 

‍

Elinor: Enligt honom har det också att göra med att vi har så bra koll på det här problemet. Han tänker tex på att en stor del av finanskrisen 2008 blev så förödande var att ingen hade en aning om NÅT.

‍

59. people didn’t really know what was happening. People had bought into these bonds and packages without really knowing what was in there. 

‍

60. Given we have been talking about the climate for a while, this is not an unknown black box without anybody knowing what’s happening.  

‍

Elinor: Och hans jobb är ju som sagt att träffa finansfolk och myndigheter som reglerar finansmarknaden. Och han har märkt att dom och centralbanker och så verkligen redan är medvetna om problemet

‍

54. And that’s why the regulators are working on it. I think they have spotted and realized that there are issues here. And we need to try and ease this out.

‍

Gunnar: Okej - så både Henrik Jeppesen och Kajsa Brundin tänker ändå att det TROLIGASTE är att luften kommer gå ut bubblan på ett ganska safe sätt. Och ser olika tecken på det typ redan sker eller kommer ske snart. TROTS att vi har ett ashögt oljepris nu.

‍

Elinor: Precis - marknaden verkar inte SÅ intresserad av oljebolag långsiktigt, och reglerande myndigheter och sånt, som Henrik Jeppesen jobbar med, verkar tänka mycket på problemet.

‍

Elinor: Och Kajsa Brundin har också en alternativ förklaring till koldioxidbubblans utpysning. Som hon hämtat från spelteori om hur KARTELLER fungerar.

‍

Gunnar: Okej ja för att oljemarknaden – OPEC – ÄR ju en kartell. Dom oljeexporterande länderna har gått ihop för att styra priset. 

‍

15. I skolan fick vi ju lära oss att karteller bara fungerar så länge det finns ett tillräckligt stort antal perioder kvar o spela. 

‍

Elinor: Om det bara finns en chans kvar att spela

‍

15. Så kommer deltagarna inte ha några incitament att hålla det överenskomna priset då är det bättre att bryta överenskommelsen och så får man hela marknaden. 

‍

Gunnar: Och då tänker hon att det gäller marknaden för fossilt bränsle också?

‍

16. Det fossila spelet börjar lida mot sitt slut förhoppningsvis. Och jag tror att det kanske är det som vi ser spela ut nu fast på ett ännu större plan. Till exempel vi i EU har ju sagt till stora fossila producenter, länder, att vi tänker sluta köpa deras produkter inom kort. Som är avgörande för deras ekonomier. Då är det ju rimligt att dom spelar ut sina kort tidigare.

‍

***

‍

Kapitalet är slut för idag…..

‍