M: Från Monopol Media, det här är kapitalet, med mig marcus morey Halldin

G: och mig, Gunnar Harrius!

‍

M: Hela det här började med att vår chef, Jacob Bursell, sa ungefär såhär:

‍

ILL Jacob: Hörrni är det inte dags för Kapitalet att göra nåt på el snart? 

‍

M: och Jakob har ju rätt, och inte bara för att han är chef. 

‍

G. ja, för elpriser och elmarknad det som alla pratar om hela tiden. Och jag måste erkänna jag har inte orkat sätta mig in i det här. det verkar helt enkelt FÖR SVÅRT" Vad har rysk gas med svenska elpriser att göra?

‍

M: men vet du vad - jag är en... jag ska inte säga hjälte, men en HJÄLTE som faktiskt orkat lära mig det här - så jag kan förklara det här för dig

‍

M: Det har pratats om elområden, rysk gas, kärnkraft, stödpaket - och alltihop är som du sa till mig härdomdagen på Lunchen Gunnar “en röra på en soppa”. MEN. Jag tänker att efter det här avsnittet så ska du och alla som lyssnar ha lite mer koll på hur elpriset bestäms, eller närmare bestämt hur det handlas! Men det kommer att vara mycket info, så kanske lyssna på det här i 0.5 gånger hastighet?

‍

Men innan dess ska vi ta oss tillbaka till en annan tid när elmarknaden såg helt annorlunda ut . men ALLRA först måste vi rita upp spelplanen. Och då tänkte jag plocka fram min allra mest pedagogiska röst och försöka förklara några grundbegrepp: Nummer 1 elområden :

‍

Sverige har fyra elområden - det är ett sätt att hantera fysiska begränsningar, så kallade flaskhalsar i nätet som transporterar el mellan olika regioner - alltså det är bokstavligen svårt att flytta el - det är ju ett sånt problem som finns . Ibland är det olika priser i de olika elområdena. Det beror på att marknaden efterfrågar mer el än det går att flytta. Våra elområden är: 

Elområde Luleå SE 1 - alltså norra sverige

Elområde Sundsvall SE 2 - alltså mellersta sverige

Elområde Stockholm SE 3 - typ svealand och neråt

Elområde Malmö SE 4 - Allra sydligaste Sverige.

‍

G: Okej, så för att det är svårt och krångligt att flytta el, och det produceras mer i norra norrland än i skåne, så  därför det är billigare i Norra Norrland än i Skåne, jag är med.

‍

M: Precis - men våra elområden hänger också ihop med våra grannländer.

Grundbergepp 2: Marknadsområdet.

Det är då inte så att Sverige är en marknad - utan tillsammans med de andra nordeuropeiska så bildar vi en gemensam marknad. Det är norden, Tyskland, ÖSterrike, Storbritannien, baltikum och frankrike. Det består av 15 såna här elområden. så sverige har 4, och så finns det 11 till i resten av nordeuropa. Och premissen här är att all el ska kunna handlas på lika vllkor inom det här områden - så länge själva elnätet - alltså kablarna - har kapacitet att flytta elen.

‍

G: Ok så en internationell marknad

‍

M: Precis - så  därför påverkas Sveriges elpriser av tillgången och efterfrågan av el i resten norden, men inte bara det, utan även av resten av europa -sverige exporterar el vid överskott och importerar el vid underskott. Eftersom hur lätt det är att rent flytta el är viktigt så påverkar de nordiska priserna mer. MEN - Idag har vi en situation I södra delen av landet bestäms priset mer av de europeiska priserna.

‍

G: Och de kontinentala priserna, de är jättehöga just nu.

‍

M: Det har nog inte undgått någon. och det är av tre anledningar: Ryssland som har strypt exporten av gas. Låga reserver i vattenmagasin speciellt i södra norge, och i Frankrike så har de problem med sina kärnkraftverk. Och sen - och vi kommer komma tillbaka till det här- så är detr det dyraste elpriset på varje marknad som bestämmer elpriset, genom så kallad marginalprissättning - vilket i korthet betyder att det dyraste priset blir det som gäller.

‍

G: ok, så nordeuropa är central marknad, typ Frankrike eldar gas - gas är superdyrt och ökar priset för HELA DET HÄR OMRÅDET och det blir dyrt i sverige också och därför står folk och vrålar om el hela dagarna.

‍

M: Det är väl den allra kortaste versionen. Men det finns också en längre version, och det kommer vi höra idag - vi gör en djupdykning i elhandelns två marknader.

‍

MEN såhär har det ju inte alltid funkat. Det har funnits en tid, då sverige inte alls var beroende av spansk gasinfrastruktur för att värma upp sina kåkar - och till den tiden ska vi resa i dagens avsnitt - innan r - efter det här

‍

AKT 2:

‍

G: Hela europa pratar el, och i Sverige är det både diskussioner om vems fel –om det ens var fel överhuvudtaget – det var att kärnkraften las ner, varför vi inte satsar på mer överföringskapacitet och så börjar folk lära sig att Sverige är uppdelat i fyra elprisområden och att de påverkas olika mycket av elmarknaden i Europa - för den svenska marknaden hänger ihop med den europeiska. Det känns som grunden.

‍

M: Precis - och vi kommer att gå in lite närmare på hur allt det här funkar.

‍

G: Men först då - en liten “hur hamnade vi här”-tillbakablick - för det har alltså inte alltid funkat såhär.

‍

M: Precis,, eller sen trettiotalet har Sverige faktisk haft elutbyte med andra länder, men i stort sett var det en nationell, statligt reglerad marknad.Om vi sen hoppar fram tillTill 80-talet! så fanns det här utbytet kvar, men  elmarknaden var nåt helt annat än idag.

‍

Ja det var ju en monopolmarknad

‍

Det här är Carl-Erik Nyqvist, som först var generaldirektör för det som hette Statens Vattenfallsverk och sen när det bytte namn till Vattenfall så var han koncernchef och VD fram till år 2000. En lite kul, eller jobbig grej för Carl-Erik var att det riktades avgångskrav mot honom INNAN han ens hann tillträda 1985 från miljörörelsen

‍

Ja det blev mycket skriverier i tidningarna att jag var så förtjust i att bygga vattenkraft

‍

G: Tuff start, men också: vad hade de väntat sig han var ju chef för statens vattenkraftsverk!

‍

M: Man kan säga att systemet på den tiden egentligen bara hade ett mål: se till att folk fick el.

‍

G: rimligt mål

‍

M: I Sverige måste varje elproducent lämna en prognos över elbehovet kommande år. Och så skulle man ha en produktionskapacitet som låg 10% över det elbehov som fanns

‍

G: låter stabilt!

‍

M: Ja, men det var också reglerat på andra områden. Som kund kunde du inte välja elavtal utan du fick ta det bolag som hade “ditt” område.

‍

G: Det var väl under den här tiden som det var statligt monopol på telefoner? Jag har hört en historia om hur moderatledaren Ulf Adelsohn, köpte en trådlös telefon på en resa till Hong Kong 1987 men fick BÖTER eftersom statliga Televerket hade monopol på att ansluta telefoner till nätet.

‍

M: Det var den tidens Sverige! Även om elmarknaden liksom inte var direkt statligt styrd

‍

Det var inte reglerat att nån myndighet styrde oss utan det var så att var och en satte sina priser dels på produktion dels på överföring, och det innebar ändå att vi hade en ganska likartad prisnivå över hela Sverige

‍

G: Men hur sattes priset?

‍

M: Alla elproducenter satte elpriser med hänsyn till något som kallas konstnadsnivåerna, och kostnadsnivåerna är då dels byggkostnaderna- asså vad det kostat att bygga - och sen bränslekostnaden man hade, och vad gällde vattenkraft så var det ju inte mycket bränslekostnad utan det var mest anläggningskostnad 

‍

G: Men så hade man också det där utbytet ut med andra länder?

‍

M: ja,  Alla länder var självförsörjande, så det var mer en cherry on top det där utbytet, när det fanns el över på vissa ställen, och priset bestämdes mellan bolagen

‍

Det gjorde man upp vid varje tillfälle, och det var aldrig  nå komplikationer med det hela

Marcus intervju: Och det var ingen som tänkte nu ska vi tjäna pengar på att det är elbrist i Norge?

Nä det var inga såna diskussioner, nu hjälper vi varandra där det behövs

‍

M: Här måste jag bara spela upp en bit från en film som vattenfall gjorde på 80-talet om den handeln som ändå fanns, och det gör jag bara för att säga att soundtracken iinformationsfilmer var bättre förr

‍

Ljud från vattenfalls reklamfilm: Rent praktiskt går det till så att om till exempel Danmark - ett rent värmekraftproducerande land får en topp i elanvändningen, så att elen inte räcker till - istället för att starta egna kraftverk som ofta är dyra att dra igång så vänder man sig till , till exempel Vattenkraft för att diskutera pris och kapacitet varefter överföringen sker

‍

G: Fantastiskt, det var ingen sax-brist på 80-talet ialalfall. Men här börjar jag ju tänka, detta låter lite FÖR bra - marknaden skulle ju komma att förändras?

‍

M: Enligt en artikel i Svenska dagbladet så fanns det ändå problem. En annan el-veteran, bland annat tidigare vd för Kraftverksföreningen säger att bolagen “byggde lite guldpläterat” att de byggde mer produktionskapacitet än som behövdes. Dessutom fick kunderna betala för att det inte fanns nån press att minska kostnader för drift eller underhåll

‍

G: Det var ju ändå monopol, jag bor i Nyköping, då är det den här elleverantören som gäller

‍

M: i artikeln så berättas det också att det fanns ett missnöje hos industrin där de var fast hos en specifik leverantör, dessutom var systemet för att transportera el dåligt utbyggt, så även om man ville kunde man inte köpa billigare el från typ Norge eller få ut sin överskottsel

‍

Så då närmar sig 90-talet, och vad betyder det Gunnar?

‍

G: Avregleringar!

‍

M: Sossarna började utreda frågan och moderaterna som tog över 1991 la en proposition om en “elmarknad med konkurrens”  som alla utom vänstern röstade ja till . Det hela var inspirerat av Thatchers Storbritannien som var först i Europa att avreglera elen och införa en så kallad elbörs där bolag kan köpa och sälja energi till varandra.

‍

En av tjänstemännen som jobbade med det här har sagt att - Visionen var att i framtiden skulle svenska bolag kunna köpa el av vilken producent som helst i Europa och att svenska kraftbolag skulle kunna sälja el till vilka företag som helst i Europa.  Med andra ord - det skulle vara fri konkurrens, inte bara i Sverige, utan i hela EU. Och så småningom blev det så. 

‍

G: men vad tyckte Vattenfall, och deras gamla vd Carl-Erik Nyquist om det då?

‍

M: De och andra producenter ville kanske inte ha en sån dag för dag börs-som förslaget bland annat innehöll

‍

Nä man tyckte det var bra som det var, man hade kontroll och kunderna var inte missnöjda med de produkten vi levererade, de visste inte vad en avreglerad elmarknad innebar helt klart haha

‍

M: 1995 startade den nordiska elhandelsbörsen Nord pool, 1996 avreglerades marknaden som kom att bestå av 3 parter: Producenter, elhandelsbolag och elnätsbolag.

‍

G: Som fortfarande är statliga

‍

M: Japp 

‍

Men för att vi ska hamna i dagens situation och marknad så ska vi ta in danskarna! 2006 anmälde Dansk Energi Svenska kraftnät till EU-kommissionen för att verket begränsade exporten till Danmark när södra Sverige hade för lite el. Så i praktiken höll man sig inte till den fria konkurresnen.

‍

G: Det ska ju va en fri marknad!

‍

M: En dom föll, Sverige förlorade, och det blev klart att vi var tvungna att exportera el till danmark och i praktiken löstes det genom att Sverige fick de 4 elområden vi har idag.

‍

G: och nu kan det bli väldiga variationer i landet

‍

M: I november 2021 var till exempel elpriset under ett tag 15 gånger dyrare i skåne än i norr!

‍

Men exakt hur elpriset bestäms och handlas är en intrikat väv med två marknader - exakt hur det funkar - efter det här

‍

AKT 3

‍

G: Så på 80-talet var marknaden reglerad, och även om Sverige hade kablar ut i norden med nån slags utbyte så var det mer eller mindre en nationell svensk marknad. Men sen kom avregeleringar som ledde till en europeisk marknad och en elbörs. Nu är det Tillgång och efterfrågan som bestämmer priserna, och inte bara den svenska tillgången och efterfrågan. - Det är ju rätt rörigt det där. 

‍

M: Ja, och det här är en marknad med massa nivåer, både tid och i rum: När jag försökt rita upp hur det funkar har jag känt mig lite som en sån här galning med massa bilder och kartor uppe på en vägg och röda streckmmellan olika misstänkta"

‍

G: IT GOES ALL THE WAY TO THE TOP!

‍

M: Det är jag, så jag fick höra av mig till nån som kan den här marknaden utan och innan - som kan reda ut det här

‍

ELhandel det handlar egentligen om att hela tiden ha balans mellan utbud och efterfrågan i elsystemet

‍

Det här är Anton Tigerstedt, journalist på nyhetsbyrån Montel som bevakar den europeiska elmarknaden. Hur uppnår man den här perfekta buddhistiska balansen då?

‍

Det måste ske på sekundnivå att det ska vara balans, och det gör elmarknaden lite speciell, vilket gör att man måste ha väldigt många nivåer på handeln, alltifrån finansiell handel på flera år till frekvens och balanshandel  som sker på några sekunder

‍

G: Ok, jag hör finansiell handel, frekvens, balans, många “-handel”-begrepp redan nu!

‍

M: Ja Men jag tänker att det viktigaste är att förstå att det är två marknader, som på ett sätt hör ihop - men på ett annat sätt är ganska frikopplade från varandra. Den ena är då vldigt straight forward - och är då handel med EL. Den andra är handel med finansiell el - och du hör ju att det är svinkrångligt - så vi börjar med handeln av själva elen - ibland kallas det här för “fysisk el”

‍

Majoriteten av den el som handlas den handlas på spotmarknaden. Det är dagen före-marknaden. Producenter och förbrukare ska matchas, och det gör man på en börs där producenterna lägger bud, för alla dygnets timmar

‍

G: det här kan jag, den börsen heter Nordpool

‍

M: japp och förutom de nordiska länderna så är också  baltländerna med på den här börsen, och benelux-länderna, och storbritannien Tyskland, Österrike 

‍

G: Norra europa kan man väl förenkla det som

‍

M: Och priset för varje elområde kallas spotpris, och det bestäms genom att producenter och konsumenter lägger bud, på hur mycket man kan producera och sälja respektive hur mycket man kan tänka sig att betala

‍

G: jag säljer min femväxlade cykel för 1000 spänn säger en producent, men en konsument säger jag vill betala bara 500 och så kommer det fler bud från flera ställen

‍

M: Ja, men det som är speciellt med efterfrågan på el är att det måste ske ett köp nånstans i den där budgivningen, eftersom elhandlarna, som sen ska sälja vidare till konsumenter, inte bara kan säga - “äh vi struntar i en ny cykel”, utan hela systemet är designat för att den elen som kommer behöva konsumeras, kommer att konsumeras

‍

G: Det kommer att ske en affär!

‍

M: Ja, och då kan det hända knäppa grejer som att det kan bli minuspris på el i vissa elområden ibland, där producenterna får betala för att bli av med el!

‍

G: Okej - så massa olika har producerat faktisk el - de säger “vi vill ha pengar för det här - massa andra säger “jag har pengar och vill ha el” - och med hjälp av ett gissningsvis ganska avancerat börssystem så kommer de överens.Allt det låter extremt straight forward- och det är det som är spotpriserna. När bestäms de här spotpriserna då? 

‍

M: Först gör elhandlarna på båda sidorna prognoser på hur mycket de behöver köpa och sälja.  

‍

Elhandlarna de gör sina prognoser sen budar de in till Nordpool, och det görs dagen innan och sen gör alla andra fysiska elbörser i europa likadant, och sen mellan 12.30 och ett varje dag så räknar algoritmerna ut priserna som blir 

‍

M: den här algoritmen, är såklart superkomplicerad - men för att förenkla JÄTTEMYCKET kan man säga att den har med sig en massa olika parametrar om överföring osv -

 Sen kan då alla se priserna i de olika områdena, och flödena ut och in från dem till varandra, Anton har ju genom sitt jobb på Montel tillgång till en massa verktyg där man kan följa elpriset 

‍

Här i Oslo ser man att priset kommer vara 408 euro per kilowatttimme i snitt imorgon… och i sydligaste Sverige SE 4 är priset 361

‍

G: obs den här intervjun gjordes typ för en vecka väl sen och priserna är ju crazy volatila så det stämmer inte för idag när du lyssnar på det här

‍

M: De här spotpriserna då, de är så volatila eftersom det tillämpas nåt som kallas marginalprissättning 

‍

G: det här är verkligen en sån grej man har hört!

‍

M: ja och såhär funkar det: för att det alltid ska finnas el så är det de dyraste produktionsslagen som kommer att användas  i varje elområde som sätter det pris som alla får betala och som alla får betalt

‍

Det är så det ser ut på nästan all marknader - till exempel har vi mjölkproducenter runt hela sverige, de producenterna har säkert ganska stor skillnad i vad det kostar att producera den här mjölken, ändå är det samma pris som vi betalar i butiken. Och det är samma sak med elmarknaden egentligen - marginalprissättningen den ska liksom verka för att här har vi en bristsituation - när priserna börjar komma på den här nivån så är det brist på någoting och då ger den signaler om att då kanske vi ska börja producera el på något annat sätt och kanske minska använding av el och så vidare

‍

G: okej så jag producerar superbillig vattenkraft, för…. säg 50 öre. Men om det är elbrist, och nån behöver slå igång ett oljekraftverk i samma elområde som kostar 10 kronor, så får jag betalt 10 kronor.

‍

M: I princip, även om och export från andra elområden, till och med länder utanför komplicerar det hela. Som när Norge invigde sin kabel till storbritannien häromåret, då började de exportera större del av sin el, vilket höjde priset på den nordiska marknaden

‍

G: Ah men de exportrörerna fick mer betalt i UK helt enkelt

‍

M:  Precis. och sverige är då en stor exportör av el, vilket det ju pratats en del om på senaste.

‍

G: onekligen.

‍

M: Och det är också därför strypt gas från Ryssland kan påverka priset i Sverige trots att vi knappt använder gas här, och att gasen är en liten del av den europeiska energimixen också. Men så länge den används så kommer gaskraftverken att sätta priset

‍

De kraftverken ska ju buda in sin produktion på marknaden, och då tidigare när gasen kostade 20 E per megawatttimme så kunde de buda in det för jag vet inte 40 säger vi, nu kostar den istället 120 eruo, då får de liksom höja sina bud för att det ska va lönsamt för de att producera. 

‍

G: "men vänta nu här. Om det är så att gasen kostar 120 euro per megawattimme, så att gaskraftbolagen måste sälja för 140 euro för att vara lönsamma, och de i och med detta SÄTTER PRISERNA FÖR TYP HELA EUROPA ... är vi säkra på att det här med marginalprissättning är en så bra idé?

‍

M:  Nja, asså jag fattar vad du menar - men motargumentet är att om man inte skulle göra  på det här sättet så skulle man kunna få elbrist. för då skulle man bestämma att len kostar... 40 och så kostar det 140 för gas-gänget att producera, 

‍

Då skulle de inte buda in, för då skulle de gå med förslust. Det som skulle hända då, då har man inte tillräckligt med produktion den timmen. Så det är ju risken

‍

MUSIKPAUS

‍

G: ok, såhär har vi den ena delen av de två marknader som du pratat om, den fysiska elmarknaden. och den andra var då den FINANSIELLA elmarknaden - man blir omedelbart suspekt.

‍

M: Ja, den har ingenting med fysiska leveranser att göra. Utan det egentligen prissäkringsprodukter. 

‍

G: sånt här finns det ju på massa markander - typ alla råvarumarkander. Kaffe har en sån här grejn vet jag - och de är alltid svåra att förstå.

‍

M: också den här! Men vi ska försöka ta det lugnt här: Eftersom elpriset är väldigt volatilt så kan det finnas producenter som vill ha en jämnare intäktsström - de vill veta ungefär hur mycket saker ska kosta, och hur mycket betalt de får -och därför vill de säkra sin produktion framåt i tiden, samtidigt har vi elkonsumenter och industrier som också vill ha förutsägbarhet

‍

G: Det kan man ju förstå, att typ Volvo vill veta hur mycket de ska lägga på el under nästa kvartal, eller år - hur får man fram de här priserna då?

‍

M: såklart. Och för att kunna göra det så finns då DEN FINANSIELLA ELMARKNADEN. Det är helt enkelt en annan börs , där man handlar med VÄRDEPAPPER. 

‍

G: ok så jag är då Volvo, jag behöver 10 MWH om dagen (jag har ingen aning om hur mycekt Volvo behöver), jag vill beta 100 euro för det eller nånting. Och då skrier jag det på ett papper, är det det som är premissen? 

‍

M: Ja.

‍

G: Okej, och hur kommer jag fram till det här 100 euro?

‍

M: nja, inte riktigt såklart - utan det finns då priser på FRAMTIDA FINANSIELL EL på den här börsen. Och FRAMTIDA FINANSIELL EL.... den har ett pris.

‍

G: och hur får man fram de priserna?

‍

M: De utgår från nåt som kallas systempris - för att räkna ihop det så har man slagit ihop alla elområden, och dessutom låtsas man som att det inte finns några flaskhalsar i elöverföringen

‍

Och om man tittar på systempriset så ligger det nu hittills i år på 134 E, men de riktiga spotprisområdena det baseras på, om du ser i ett område är priset 193, i ett annat är det 23, och i det tredje är det 13.

‍

G: jag fattar ingenting.

‍

M: nej men såhär Han pekar helt enekelt skillnaden för spotpriset, som är för varje område - och det som är RIKTIG EL, och systempriset, som är ett snitt för alla elområden - och alltså används av DEN FINANSIELLA ELMARKANDEN - för att hedge och spelkulera.

‍

G: okeh ledsen för dum, men det känns som jag måste taa det här vända till… men asså såhär… Det finns ett riktigt elpris.. som bestäms för vare sånt här elområde.

‍

M. ja.

‍

G: och det är liksom riktig el som köps där. MEN - det finns också ett pris som de här elbolagen använder för att köpa värdepapper, som de använder som tyyyyp en försäkring.? och det priset är ett snittpris för heeeela den här regionen som man bestämt att man ska ha.

‍

M. exakt så

‍

G: så om vi förenklar supermycket: om elen kostar 1 krona i norra norrland, men 100 kronor i frankrike - då blir det här snittpriset typ 50. och det är det som priset på de här kontrakten - de här försäkringarna blir. men ingenstans kostar elen 50 kronor. så skillnaderna mellan de riktiga priserna och de finansiella priserna är JÄTTESTORA.

‍

M: precis - men i vanliga fall så är det inte så här stora skillnader i priser. utan elen kostar en korna i norrland och kanske… 10 kronor i frankrike - så då funkar de här kontrakten ganska bra. och när jag säger att de “funkar ganska bra” så menar jag att man använder de här kontrakten till prissäkringar.

‍

G:  ok, hur funkar dem.? 

‍

M: jamen typ såhär; Jag har ett elproduktionsbolag- alltså jag äger ett kraftverk,, och vill se till att jag ska kunna sälja min el till ett fast pris för att veta hur mycket pengar jag ska få in - jag vill ha en “förutsägbar intäktsström”.  så hittar jag en köpare, typ en industri eller elhandelsbolag, som vill veta hur mycket de ska betala för elen under samma period. Då lägger köparen -alltså industrin - ett bud för hur mycket el man behöver och hur mycket man är beredd att betala, medan säljaren - alltså jag med mitt kraftverk - lägger ett bud på hur mycket av sin elproduktion man vill prissäkra och till vilket pris. och de buden utgår ifrån vad man förväntar sig att det här systempriset ska bli, alltså det här finansiella snittpriset av alla elområden. I det här fallet säger vi att köparen och säljaren kommer överens om ett pris på 40 EUR per megawattimme

Om man har säkrat sig en månad på 40 euro, man har köpt ett kontrakt på 40 euro, sen blir systempriset 50 euro, då kvittas det genom att köparen ska betala 10 euro till säljaren av kontraktet. 

M: 10 euro per megawatt och timme, ska man väl säga - så egentligen blir det mycket mer pengar - men skit i det. Om man verkligen ska förenkla det så handlar det om att både producenter och konsumenter gör olika bets på vilket elpris man förväntar sig, och man gör det på olika sätt för att för att säkra pengaflödet .

Så om jag, med mitt kraftverk, tänker att priset ska bli 40 - men så visar det sig att det blir 50 - då förlorar jag pengar på mitt KONTRAKT. MEEEEN! jag VINNER pengar när jag faktiskt producerar min el, och säljer den för 50 på DEN RIKTIGA elmarknaden, där jag har en HELT ANNAN MOTPART.

G: gungor och karuseller. -samtidig som det väl blir så att om man INTE hade haft de är kontrakten, så hade du med ditt kraftverk tjänat MER PENGAR nu när elpriserna blirt höga?

M: ja - så är det, men det funkar åt andra hållet också, så om priset sjunker - så förlorar jag pengar på den riktiga, fysiska elmarknaden när jag säljer min el, mEN jag vinner på den här hittepå-finansiella marknaden - så det är somen försäkring.

‍

G: Det är som att gardera sig genom att sätta 1, x, och 2 på stryktipset på en match med jämna odds typ?

‍

M: Ja, men precis som på stryktipset så kostar det mer att försäkra sig åt flera olika håll. Väldigt mycket. 

‍

Har man ingått ett sånt här kontrakt så kräver börsen att man ska klara sina marginalkrav, och det gör man för att den på andra sidan inte ska ha nån motpartsrisk. Om man säkrar priset på 40 och så sticker priset iväg priset på kontraktet till 400 då blir det extremt mycket pengar man måste ligga ute med i de här marginalkraven, och det kan skapa kassaflödesutmaningar och likviditetsproblem för många akröter. 

‍

Marginalkrav är då en säkerhet som bolagen måste ligga ute med till själva börserna - det är ett sätt för de här bolagen att visa att “JAG LOVAR, JAG HAR PENGARNA IFALL ALLT GÅR ÅT HELVETE” -  och det är inte lite pengar som vissa måste ligga ute med

‍

till exempel hade vi nu Fortum som för några veckor sen som gick ut med att för deras nordiska affär så behövde de ligga ute med 5 miljarder euro i såna här marginalkrav, så det blir extrema belopp när priserna sticker iväg så här mycket

‍

M: I många fall kommer de få tillbaka pengarna när elen väl levereras, men de måste ligga ute med enorma summor, summor som de inte alltid har - det var därför regeringen gick ut och lovade statliga lån till elhandelsbolag häromveckan.

‍

G: Juste, för annars riskerar de att gå omkull, Ett Lehman-ögonblick för energimarknaden kallade Finlands ekonomiminister det här

‍

*musikpaus*

‍

M: Man kan väl summera det som att alla nu har problem nu för att systempriset och spotpriserna ligger så långt ifrån varandra - 

‍

G: men du, tillåt mig att komma med ett radikalt förslag. kan man inte bara lösa ganska mycket av det här genom att göra iallafall hela Sverige till ett elprisområde? Eller varje elområde?

‍

Problemet då är att marknaden är för liten, du får ingen likviditet du får ingen omsättning, preci som vi ser nu på epad-marknaden.

Men, när vi ser såna enorma skillnader mellan de här olika i pris som vi kanske inte såg tidigare, så blir det ohållbart skulle jag säga för en finansiell marknad

‍

M: Så nu försöker politikerna på EU-nivå på nåt sätt komma fram till åtminstone tillfälliga lösningar, en av dem är att frikoppla gaspriset från elpriset - typ att bryta ut gaspriserna så att de blir en egen grej -  så att alltså de här dyra gaspriserna inte ska påverka elprisen.

‍

Andra vill att Norge som nu är en stor leverantör av gas ska sätta ett pristak på sin gasexport. Och alla de här politiska diskussionerna påverkar redan nu priserna på långa kontrakt - alltså priset på att köpa el på lång sikt. Anton Tigerstedt visade mig ännu en graf - på snittpriset för att låsa elpriset mellan producent och konsument i ett år

‍

Om vi tar till exempel  kontraktet för norden för nästa år, årskontraktet. Då ser vi att det toppar på 279 euro/Megawatttimme den 26 augusti. Sen så blev det mer tydligt vad eu och de olika länderna ville göra och då insåg man att det är stora risker att prissäkra på de här nivåerna eftersom man kanske inte behöver betala det i slutändan, och direkt så fick man en priseffekt och sen dess har priserna gått ner 

‍

M: det var lite sjukt - kurvan såg ut som typ en toppig hatt - där det var svinhöga priser på el på lång sikt fram till att eu pratqade - sen sjönk dom direkt.

‍

*musik*

‍

G: ok för att sammanfatta: Det finns två elmarknader, den för riktig el och den för olika finansiella kontrakt, och skillnaderna mellan priserna på dem, som har att göra med med allt från geopolitik till Franska kärnkraftsverk som måste fixas, gör att det är kaos: olika elbolag har tomt i kassorna och att jag vet inte vissa privatpersoner måste sälja sina hus?

‍

M: Ja och spåkulan är smutsig

‍

Ingen vet hur det kommer att utveckla sig. Det man kan säga är att det pågår ferbilt (sic) arbete för göra sig oberoende av rysk gas, och det är klart att det arbetet kommer att accelera, det kommer byggas ut så mycket annan elproduktion som bara är möjlig, man kommer sluta avtal med andra gasleveranser så mycket som möjligt och paralellt med det så pågår också politiska reformer för att på olika  dämpa priseffekten med olika stöd osv.  

‍

G: jag undrar lite hur de som var med och drev igenom avregleringen och så känner såhär i efterhand? Om vi nu hamnat i vad Anton kallar en “ohållbar situation”

‍

M: Nils Andersson som tidigare var  vd för Kraftverksföreningen, och var ledamot i Nordpools styrelse, säger såhär till svd

‍

– Konkurrensen har lett till att marknadspriset hela tiden har pressats ner till lägsta möjliga nivå. Marginalprissättningsmodellen fungerar. Men ingen har tänkt på att vi måste ha tillräcklig produktionskapacitet. Det var verkligen en miss, säger Nils Andersson.

‍

Medan Carl Erik Nyquist, Vattenfalls vd säger såhär 

‍

Det är alltid bra som det är (skratt) och därför var det viss tveksamhet. Men här var det regeringen som slöt avtal sen var vi inne i karusellen. Och det har varit bara var bra, jag måste säga att det var bra

‍

G: ok, han har ändå varit med länge, så man kanske ska lita på Carl erik.

‍

M: Systemet är kanske inte är perfekt, det kanske kan tweakas, men varje tweak kommer också med nackdelar - ett förslag från en EU-byrå om att rita om elområdena i Sverige skulle till exempel kunna sänka priserna för skånska hushåll men också kanske chockhöja priserna i Stockholm, enligt Stockholms handelskammare som skriver att en dusch skulle kosta 200 spänn för en kvart!

‍

G: det känns som att du kommer bli tvungen att förklara allt det här för mig igen om några månader.

‍

M: Ser fram emot det!

‍

 Kapitalet är slut för denna vecka. Jag heter Marcus Morey-Halldin, du heter Gunnar Harrius. Elinor Alborn jobbar också med Kapitalet, Jacob bursell är vår chef och Jesper Hagenborg har mixat ljudet.

‍