Kapitalet

, #

266

2022-08-22

Fuck! Stagflation!

Vi dras med en skyhög inflation och verkar samtidigt vara på väg in i en lågkonjunktur. En ekonomisk mardröm där centralbankernas vanliga vapen, styrräntorna, är satta ur spel. Så vad gör vi nu?

Här nedan ligger transkribering eller manus till avsnittet i den mån detta finns.

‍AKT 1: INTRO‍

Elinor: Från Monopol media, det här är Kapitalet med mig Elinor Ahlborn

Gunnar: Och med mig Gunnar Harrius.

Elinor: Du är ju VÄL bekant med det här med tanken att högre inflation hänger ihop med goda tider.

Elinor: Alltså att det ska va såhär: När vi har det NICE rent samhällsekonomiskt så vill folk spendera mycket pengar på olika varor och tjänster. Kanske på sneakers och ljudboksprenumerationer och honung.

Elinor: När efterfrågan är hög så stiger priserna och det behövs också mer arbetskraft, så man måste locka ljudboksprenumerationsförsäljarna och biodlarna med högre löner. Fler får jobb och deras löner finansieras i sin tur med högre priser, och så kan biodlarna kan köpa nya sneakers – och så vidare.

Gunnar: Högre inflation under bättre tider.

Elinor: Och sen tvärt om då. När tiderna blir SÄMRE köper folk FÄRRE sneakers. Då måste “Boozt fashion” sänka sina priser, och finansiera det med att sänka lönerna och kanske till och med sparka sin “office mood manager”. Och då blir fler arbetslösa, och inflationstakten sjunker.

Gunnar: Ja

Elinor: Och Riksbanken kan då styra det här med sin styrränta för att hålla dom goda och dåliga tiderna i schack. Höja räntan om dom vill kyla av ekonomin, och sänka den om dom vill elda på.

Gunnar: Just det. Med siktet på inflationsmålet 2 procent då. I sin tur ett medel för att nå det riktiga målet: att ha en stabil ekonomi.

Elinor: Man kan ju se det som att Riksbanken sitter med typ, två tyglar som går till varsin häst. En i varje hand. I den högra handen har vi inflationshästen. I vänstra har vi arbetslöshetshästen. Och så drar man lite i den ena i taget för att hålla i det långa loppet hålla en stabil fart framåt. Ibland måste man bromsa inflationen och då får arbetslösheten lite fart framåt.

Gunnar: Typ så har man brukat man se det.

Elinor: Problemet är ju bara att det här har visat sig… INTE STÄMMA.

***

Elinor: Alltså - den här tankemodellen som säger att inflation och arbetslöshet är sammanlänkade – två hästar där man kan dra i en i taget för att hålla stabilt tempo – har visat sig inte alltid gälla i verkligheten.

Gunnar: Nej just det. Kurvorna för konjunktur och inflation är ganska LIKA. Men empiriskt har de inte alltid stämt överens. Mer om det i avsnitt 183 av Kapitalet, Kurvan som försvann, om philipskurvan!

Elinor: Och när det är det max sämsta - att man har både hög inflation OCH hög arbetslöshet samtidigt. Då får man det som kallas för STAGFLATION. En kombination av stagnation och inflation. Ett ekonomiskt mardrömsscenario som det kallas i kvällstidningarna.

Gunnar: Just det - för det vapen man har mot arbetslöshet och lågkonjunktur, att sänka räntan och höja inflationen, det går ju inte att använda utan att förvärra saken.

Elinor: Precis. Och det här verkar tyvärr vara vad vi har i kikaren NU. Inflationen är ashög och vi verkar SAMTIDIGT vara på väg mot lågkonjunktur. Så VAD gör vi nu?!

Elinor: Jag har dragit ihop ett a-team av tre nationalekonomer som ska få säga sitt om saken. Gunnar, möt Pär Österholm:

1 P: Jag tror de flesta ekonomer är överens om att det finns inga bra lösningar på stagflation.

Fredrik N G Andersson:  

2 F: Nej nejnej, vi har varit här tidigare, vi vet hur man gör.

Och OIa Olsson:

3 O: Jag skulle inte säga att det är olösligt.

Elinor: I dagens Kapitalet - HUR man löser ett ekonomiskt mardrömsscenario, som du och jag och resten av Sverige - OCH många andra länder! - verkar vara på väg mot EXAKT JUST NU.

TRE ekonomer - med TRE svar.

Efter det här!

AKT 2: ORSAKER OCH DÅLIGA LÖSNINGAR

Gunnar: Okej - stagflation är alltså en kombination av ekonomisk STAGnation och hög inflation. Vanligtvis så SKA det liksom inte bli så - enligt den liksom mest liksom klassiska ekonomiska logiken så ska man typ bara behöva välja mellan det ena eller andra.

Elinor: Precis. För i vanliga fall tänker man sig ju att man får inflation när tiderna är goda.

F: Därför då spenderar människor jättemycket pengar.

Elinor: Här e Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi på Lunds universitet

F: Då kan det bli ont om varor o tjänster o köpa, och företagen försöker följa med och då behöver man arbetskraft och locka med högre löner. Då måste man finansiera dom, och höja priserna. Så i vanliga fall tänker man bra ekonomi, hög inflation. Dålig ekonomi, låg inflation.

Elinor: Och stagflation, alltså den här ovanliga och olyckliga kombinationen av dålig ekonomi OCH hög inflation, beror ofta på att något har gått snett på UTBUDssidan.

F: Det vill säga när ekonomin inte kan leverera alla dom varor och tjänster vi vill ha.

***

E: Alltså när det är efterfrågan som driver ekonomin uppåt eller neråt så är det liksom lättare att hantera.  

P: Är det efterfrågestörningar som driver

Elinor: Pär Österholm, professor i nationalekonomi vid örebro universitet

P: och vi har högt resursutnyttjande och hög inflation, då kan ju centralbanken bara höja räntan.

Elinor: Och när vi får NEGATIVA efterfråg  estörningar, alltså låg efterfrågan helt enkelt

P: Då kan centralbanken bara sänka räntan.

Gunnar: Just det – vid lägre ränta kommer det in mer pengar i systemet och folk investerar mer och så vidare, man höjer efterfrågan på varor och tjänster

Elinor: Men när det dyker upp mer svårhanterade problem på UTBUDssidan, det är då vi hamnar här i stagflationen.

P: Och aa, vad gör centralbanken då? Man vill höja räntan för att stävja inflationen men det innebär ju att den reala ekonomin kommer utvecklas ännu sämre. Men sänker man räntan för att höja den reala ekonomin, så kommer det bidra till en högre inflation.

 

***

Gunnar: Vapnet styrränta funkar inte längre. Och det här mardrömssceniariot befinner vi oss alltså i idag.

Elinor: Ja – eller vi verkar vara på väg ditåt i alla fall.

8 O: Det är ju ett bekymmersamt läge så sett att det…

Elinor: Här är Ola Olsson - den tredje nationalekonomen. Han är professor på Göteborgs universitet.

O: att vi både har ganska hög inflation och låg tillväxt.

Gunnar: Okej och hur kunde vi hamna här då.

Elinor: Ja, alltså vi skulle kunna börja med att backa bandet typ tio år bakåt. För även då så kunde man faktiskt se att det här sambandet mellan inflation och tillväxt som man brukar tänka sig, faktiskt också var svagt och svajigt. Fast tvärt om.

O: Under större delen av 2010-talet så har det varit låg inflation och ganska hög tillväxt ändå

O: Så vi har haft motsatsen till vad vi har nu, ganska länge.

Elinor: Men sen vändes allt upp och ner i och med ….  *trumvirvel* kan du gissa

Gunnar: Pandemin. SNARK UH

Elinor: Och sen blev det inte bättre av kriget i våras heller.

Elinor: Men vi ska ta en sak i taget här nu. Alltså enligt bland annat Fredrik N G Andersson kan man säga att läget vi har idag beror på tre grejer. Det första är då pandemin. I sig.

F: man stängde ner världshandeln så man fick liksom inte fram varor.

Elinor: Det andra är Rysslands invasion av Ukraina

F: Vi får inte fram gasen och de naturresurser vi behöver från Ryssland vilket också ställer till problem

Elinor: Och det tredje är hur man hanterade pandemin – med en väldigt expansiv finans- och penningpolitik

F: Det betyder att man vräkte ut pengar i ekonomin. Så det finns köpkraft i ekonomin. Och nu när restriktionerna har släppt vill alla ta igen det vi missat - vi vill shoppa, gå på restaurang, bio osv. och vi har pengar att spendera och då driver det upp inflationen.

Elinor: Vi har alltså väldigt hög efterfrågan vilket dragit upp priserna. Samtidigt som vi alltså fått brist på en massa grejer.

P: Mycket av det här kommer ju utifrån.

Elinor: Pär Österholm

11 P: Vi snackar om utbudsstörningar i stor utsträckning och vissa har pågått en längre tid // redan innan coronakrisen. Sen har krisen i sig medfört minskad produktion av många varor. Och även när det kommer till störningar i närhet, kriget i Ukraina kanske den mest prominenta av dom. Inte mycket vi kan göra där heller.

Elinor: Och sen har ju restriktioner fortsatt gått i vågor, man har till exempel stängt Shanghais hamn även under 2022 som är ASVIKTIG för att vi ska få olika varor

P: Givet ett starkt efterfrågeläge, när man då får utbudsstörningar, då hamnar vi såklart i en situation där inflationen kan ta extra fart.

Gunnar: Okej, där har vi inflationen - som ju varit på rekordnivåer. Och hur förklarar man då att vi dessutom går mot lågkonjunktur?

F: Det beror ju på att hushållen har ju sparat och fått mycket pengar under pandemin, men pengarna tar ju slut förr eller senare. Och så har vi ju dom stigande elpriserna, vi har stigande bensinpriserna, livsmedelspriserna stiger. Och allt det där kommer börja bita under hösten så då går vi troligtvis mot en lågkonjunktur i slutet på detta året eller början på nästa.

***

Gunnar: Okej TRIST SITS. Det känns som man hade kunnat undvika det här eller?

Elinor: Alltså det beror ju på vad man menar med man. Dom två första punkterna, alltså pandemin och Putin, är ju svårare att styra över från svenskt håll, eller västligt till och med. Men det här med alla räddningspaket och den expansiva finans och penningpolitiken – den kanske var lite väl, enligt Fredrik N G Andersson.

F: På våren när pandemin kom. Då blev det ju kaos på finansmarknaderna. Då gjorde centralbankerna helt rätt. De gick in med mycket pengar för att undvika att pandemin blev värre. Men redan när man gick in på sommaren 2020 hade finansmarknaderna redan stabiliserat sig. Då började ekonomin fungera igen. Det man gjorde då var att man fortsatte trycka ut de här ofantliga mängderna pengar i ekonomin. Och det kunde man redan från början insett att det var inte helt bra. Det finns en följdeffekt av det hela.

Elinor: Men alltså – lätt att vara efterklok såklart

Gunnar: Speciellt när man pratar om vad NÅN ANNAN skulle ha gjort

Elinor: Och det finns såklart många åsikter om hur finans och penningpolitik ska skötas.

Gunnar: Men idag sitter vi i alla fall onekligen med hög inflation och, vad det verkar, jättesnart en lågkonjunktur.

***

Gunnar: Hur kan vi ta oss ur den här knipan då.

Elinor: Ja alltså grejen är att vi har varit här förut.

F: Förra gången vi hade stagflation var på 70-talet och då bestämde sig arabiska länderna för att inte leverera olja billigt och då fick vi också energibrist.

Elinor: Det blev utbudsstörningar då med, som ledde till både låg tillväxt och hög inflation.

O: När det väl kom till kritan valde politikerna att alltid stabilisera den reala ekonomin. Ha hög sysselsättning.

Elinor: Och då var det som att Sverige så att säga valde att prioritera tillväxten framför att hålla nere inflationen, alltså att man bara:

F: Njaa, det här med lågkonjunktur vill vi inte ha så vi ska hoppa över lågkonjunkturen. Vi ska ha det man kallar för överbryggningspolitiken. Det man gjorde var att man vräkte ut pengar i ekonomin, så hushållen kunde betala de högre priserna. Då blev det ingen lågkonjunktur, men inflationen blev permanent.

Elinor: Och som du kan tänka dig blev det inte asbra

F: Det var bara luft i lönekuverten. Jättehöga lönelyft, du kunde få 10 procent på ett år, men företagen kunde bara finansiera med högre priser så priserna ökade också 10 procent. Det blev plus minus noll på det hela.

Elinor: Och sen blev det skitmycket konflikter på arbetsmarknaden

F: Därför att så fort man skulle få ner inflationen måste man bromsa löneutvecklingen, men lönerna måste hållas igen innan inflationen kan falla och det ville man inte acceptera.

O: Och det här ledde ju inte till någon bra makroekonomisk utveckling på sikt. Det var ju djupt problematiskt. Så att vara kortsiktigt populistisk är inte nödvändigtvis det som är bäst för ekonomin på lång sikt.  

Man kan också säga att det som inflation gör är att det drabbar främst dom längst ner på ekonomiska stegen för de spara ofta på bankkonton som inte har räntor som kompenserar för inflationen så deras köpkraft äts upp och deras löner och bidrag som är sist att anpassa till högre priser så de får det sämre.  så inflationen har många konsekvenser för ett samhälle, politiska och ekonomiska.

***

Gunnar: Okej - så på 70-talet så tänkte man typ att man kunde lösa stagflationen med att spendera mer för att ducka krisen. Men det blev bara mer inflation som blev värre och värre. Och nu står vi inför samma problem igen. På grund av pandemin, Putin och penningpolitiken.

Elinor: Japp

Gunnar: Hur ska vi ta oss ur det här då?

Elinor: Ja det FINNS lösningar. Hur man tar sig ur den ekonomiska mardrömmen stagflation - efter det här.

AKT 3: LÖSNINGEN

Gunnar: Okej - kort recap! Stagflation är en olycklig kombination av hög inflation OCH hög arbetslöshet, dålig tillväxt. Ett rävsax vi hamnat i nu på grund av utbudsstörningar som kommer sig av pandemin och kriget i Ukraina, samtidigt som inflationen onekligen eldats på av olika centralbankers räddningspaket under pandemin.

Elinor: Japp

Gunnar: Förra gången vi satt i den här sitsen på 70-talet så försökte Sverige ignorera problemen kring inflation för att undvika att hamna i en lågkonjunktur. Det gick kort och gott åt helvete.

Elinor: Japp

Gunnar: Men du har lovat fler lösningar på det här

Elinor: Ja, en annan grej man testat för att bromsa inflationen är att försöka att bara bestämma över priserna. Att man bara säger nej - den här sneakern ska från och med nu kosta 950 kronor. Det är olagligt att sälja den för mer än så! Och ni får heller inte ge mer löneökningar än 2 procent!

O Det är en sorts planekonomiskt tänkande som vi i väst inte ens överväger längre.

Elinor: Men vi HAR faktiskt både övervägt och till och med testat det i Sverige! Det var också på 70-talet då när vi försökte få bukt med stagflationen förra gången.

F Det gick sådär. Statens pris- och kartellnämnd hette det i Sverige när vi höll på med det på 70-talet.

Gunnar: Gulliga 70-talssverige

Elinor: Ja men det finns också helt nutida försök med pristak faktiskt

P I australien tidigare i år så meddelade elbolag i ljuset av just ett pristak att man inte tänkte köra sina generatorer för det var inte lönsamt. Det är klart man kan sänka priset på el, men då kan man också få elbrist istället.

Gunnar: Just det – för varför ska australiska elbolag acceptera att dom får mindre betalt om inte allt också blir billigare för DOM då samtidigt

Elinor: Ja och sen i austarlien har dom i och för sig också haft ett kompensationssystem men elleverantörerna verkar inte lita på det. Men i alla fall så med så generellt brukar prisregleringar på en annars fri marknad inte funka så bra, helt enkelt

P Om man tex sätter ett pristak på en vara då kommer leverantörerna vara mindre intresserade av att leverera samtidigt som efterfrågan blir högre än utan pristaket, och då kommer inte marknaden fungera som den ska heller.

***

Gunnar: Sen kan man väl säga att man i frankrike så är det ju uppe som förslag att man helt och hållet ska nationalisera energiproduktionen, för att inte låta marknaden styra priset på el alls, och på så sätt skulle man ju då eventuellt kunna prisreglera. men så länge marknaden styr så kan vi väl då  stryka prisregleringar från listan av möjliga lösningar på stagflation. Vad finns kvar då?

Elinor: Ja alltså alla tre nationalekonomerna tycker egentligen typ samma sak.

F: Lösningen på en stagflation är att man måste strama åt den ekonomiska politiken.

O: Höja räntorna helt enkelt, höja centralbankernas styrräntor.

P: Vi får acceptera att hushållens köpkraft har urholkats och blicka framåt och försöka få det att fungera bra framgent.

F: Det är jobbigt på kort sikt, men det blir bättre på lång sikt.

P: Det här är besk medicin för det är en svår åkomma att hantera.

***

Gunnar: Okej så alla tre är eniga om att det enda man kan göra är att acceptera lågkonjunkturen för att råda bot på inflationen

Elinor: Exakt. Och för att göra det måste man höja styrräntorna vilket gör lågkonjunkturen liksom ännu värre. Och sen måste man bita ihop och vänta.

O: Det handlar bara om att låta penningpolitiken verka här nu under närmsta året och de flesta bedömare tror ju att det kommer bita ganska snart.

Gunnar: Ganska snart känns ju hoppfullt

O: Dessutom så går det inte i nån längre i period i ha ökade priser och väldigt svag tillväxt till exempel, för till slut har inte hushållen råd att köpa nånting. Och då kommer efterfrågan minska och då kommer prisnivån ändå minska. Så det är nog en lite tillfällig situation vi har har här.

Gunnar: En trist men förhoppningsvis väldigt tillfällig situation för alla - kanske mest Boozts office mood manager

Elinor: Det var ju bara ett yrke jag hittade på – hoppas verkligen hen inte finns på riktigt

F: Framtiden är osäker, man vet inte vad som kommer hända i framtiden. Men man vet att det kommer alltid uppstå nån form av problem. Och har man inte löst de tidigare, så kommer allting bara bli mycket värre… vi har haft det väldigt bra i 25 års tid, så jag är lite rädd att vi tappat förmågan att ta tag i problem när de uppstår.

Kapitalet är slut för idag