Lyssna i Spotify

Lyssna i Apple

Sam Bankman Fried var kryptovärldens golden boy. Han var den rumsrena representanten för en inte särskilt rumsren bransch. Han kom från ingenstans, och blev enligt uppgifter rik på kryptoarbitrage i Japan och Korea. Plötsligt var han en av världens yngsta miljardärer och ägare till två företag: kryptobörsen FTX och tradingbolaget Alameda Research. Båda sågs som seriösa välfungerande aktörer. Föredömen, i förhållande till deras mer eller mindre oseriösa konkurrenter. När krypto började krascha blev Sam Bankman Freid ett slags handelsresande i räddningspaket. När hans mindre nogräknade konkurrenter föll som käglor svepte han in för att plocka upp dem. Han köpte skulder och bolag på randen till konkurs. Allt "for the good of the industry". Det skulle helt enkelt vara för dåligt för krypto om alla de här bolagen gick under. Han blev kallad kryptos "lender of last resort", det centralbanker brukar kallas i finanskriser. Det verkade lite konstigt, men det gick också hand i hand med Sam Bankman Frieds filosofi. Han utgav sig för att vara en "effektiv altruist", en person. som kunde ge bort sina pengar på ett så bra sätt som möjligt. Planer fanns på att ge bort hela sin förmögenhet, över femton miljarder dollar. Samtidigt började Sam Bankman Fried, eller "SBF" som han nu var känd i kryptovärlden, röra sig allt mer i Washington DC. Han satt i kongressen och propagerade för de regleringar han såg nödvändiga för branschen. Han läxade upp den traditionella finansindustrins risktagande och han pratade om att andra kryptobolag betett sig illa med sina kunders pengar. Sen började allt vända.